Syftet med vår uppsats är att undersöka på vilket sätt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under åren 1956-1979. Målsättningen med vår uppsats är att ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen i Malmberget, på vilka premisser samhället växte fram och hur ?Gropen? påverkade innevånarna i samhället. Studien inriktar sig på åren då Malmberget genomgick särskilt stora fysiska förändringar med rivningar av kvarter och kända byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur invånare i Malmberget upplever den förändring som pågår i samhället. Invånarna i Malmberget har under många år fått flytta på grund av gruvan och nu händer det igen. Hur påverkar förändringarna invånarnas dagliga liv samt hur ser framtiden ut för Malmberget och dess invånare är frågor som tas upp i studien. Vad som har framkommit i studien är att informanterna upplever att samhället bit för bit håller på att försvinna. Kommunen har lagt Malmberget åt sidan och underhållet i samhället har försämrats.

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och män i de gamla kåkstäderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kåkstäder var uppbyggda. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en tidsperiod då Norrbottens industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Dessutom vill jag se om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnads- och levnadsförhållanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna, detta både i hur kåkstäderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel på en likhet är att folket i kåkstäderna levde i kåkar som spikades ihop av spillvirke och material från fläsk- och dynamitlådor.

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

Det här examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstår då gruvverksamheten kommer in på tättbebyggt område. Arbetet består av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrån tre valda problem: en samhällsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhälle.Avsikten med den samhällsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebär.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsättningar, men inga beräkningar på hur mycket intrånget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebär.Det andra problemet handlar om rätt till ersättning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av området gentemot övriga områden på orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansågs vara orts- eller allmänvanliga kunde ge ersättning för miljöskada. I undersökningen så kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmänvanlig, däremot så ansågs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rätt till ersättning förelåg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhället.

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhälle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har växt upp runt gruvan,vilken även har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i anspråk, då malmådern som saktamen säkert förs till ytan, sträcker sig in under samhället. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig på grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hållet avveckla samhället. Den här studien undersöker hurförlusten av platsen påverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten påverkar inställningen till gruvansexpansion på bekostnad av samhället.

Uppsatsens syfte är att undersöka om klassmotsättningar och kraftig försämring av levnadsförhållandena kan antagas vara en tänkbar orsak till arbetarrörelsens splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spåras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsättningsteori använts. Denna pekar på att i tider av hårdnade motsättningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgång av bakgrunden till splittringen nationellt och på länsplanet görs för att sätta in splittringen i sitt sammanhang. Därefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under åren 1905-1917.

Föreliggande rapport tillkomm på uppdrag av LKAB i Malmberget. Företaget som är verksamt inom gruvindustrin, är den största producenten inom järnmalmsbaserade produkter i Sverige. I Malmberget där en av företagets två aktiva gruvor ligger, har det åter blivit aktuellt att bryta en malmkropp som heter Välkomma. Malmkroppen bröts tidigare både från dagen och under jord. Den aktuella malmkroppen har en teoretisk malmmängd på 7883kTon och det är mellan nivåerna 430m avvägning och 600m avvägning som en brytning är aktuell.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

FOU-stationen är en anläggning där man bedriver forskning och utveckling av LKAB'sprodukter. När den byggdes installerades även en dammutsugningsanläggning för att ta hand om damm som bildas vid krossning, siktning etc. Efter ett antal ombyggnationer och utbyten av utrustning fungerar nu denna dammutsugningsanläggning väldigt dåligt. Jag har gjort en utredning för att ta reda på varför det inte fungerar och vad man kan göra åt problemen..

Syftet med denna uppsats är att värdera om fastighetsägarna och de boende på Elevhemsområdet i Malmberget anser att de får rätt ersättning för deras fastigheter av LKAB. Detta har gjorts i form av en enkätundersökning där 57 av 150 hushåll på Elevhemsområdet har deltagit. Hushållen har blivit tillfrågade om deras lägsta accepterade ersättningsnivå för att överlåta villa/tomt till LKAB. Teorin som har använts är minsta kompensationskrav (willingness to accept, WTA), som visar vad en individ är villig att acceptera i kompensation för att ge upp någon sorts tillgång, i detta fall individens villa/tomt. Hushållen på Elevhemsområdet har fått tre alternativ av LKAB då det aktuella området ska tömmas på grund av att det kommer utgöra ett riskområde.

LKAB Malmberget är en av de största järnmalmsgruvorna i världen och i nuläget ser framtidsutsikterna lysande ut. Stålkonsumtionen ökar och priset på järnmalm stiger. Gruvan är i ett utvecklingsskede där bygget av ett nytt pelletsverk pågår och likaså planering av en ny huvudnivå. Huvuduppgiften för uppfordringsanläggningen i Malmberget är att transportera malm från gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och därifrån förse verken med malm. Uppfordringen är en viktig del av produktionsflödet underjord, där störningar och avbrott snabbt kan få konsekvenser med ekonomiska följder.

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mäta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mätdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprängsalvor för att kunna förbättra och effektivisera driften av orter. Målen med examensarbetet har varit att undersöka om längden på borrstängerna, antalet hål i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller gråberg påverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fältstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget där insamling av mätdata skedde, analys, jämförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen är det första steget i utvinningen av malm.

I takt med de ökade brytningsdjupen i LKABs underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget har även behovet av bergförstärkning, i syfte att upprätthålla säkra och tillgängliga produktionsområden, ökat. För att möta detta har LKAB tagit fram ett förstärkningssystem som bland annat innefattar fiberarmerad sprutbetong och cementingjuten modifierad Kirunabult. Dessa förstärkningselement måste härda en tid innan önskad förstärkningsfunktion uppnås. I föreliggande rapport redovisas en utredning av den tidiga hållfastheten för tidigare nämnda förstärkningselement.Vad gäller den modifierade Kirunabulten har två serier med utdragningsförsök genomförts. Den första utfördes i hårt berg i Kirunagruvan och den andra i mjuk biotitskiffer i Malmberget.

Jag har utfört mitt examensarbete på LKAB i Vitåfors, Malmberget. LKAB var delaktig i ett projekt för snabbare och bättre tunneldrivning (SBT- projektet) och mitt examensarbete fokuserar på kartläggningen av ett av delmomenten vid tunneldrivning, närmare bestämt sprutbetongsförstärkning av bergväggar och tak. Rapporten kommer att behandla hur vi fick fram en säker och billig, men framförallt tillförlitlig, metod för att mäta sprutbetongens tjocklek och kvalité. Rapporten beskriver hur vi kontrollerade den oarmerade och den fiberarmerade sprutbetongens kvalitet och tjocklek, samt vilka verktyg som vi kom fram till var optimala att arbeta med. Arbetet på fältet gjordes under tre månader på hösten 2006 i en studie av ortdrivning i full skala vid Östra denevitz.