Salvuppföljning
Mätning och analys av skillnaden i indrift före och efter skrotning
Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mäta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mätdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprängsalvor för att kunna förbättra och effektivisera driften av orter. Målen med examensarbetet har varit att undersöka om längden på borrstängerna, antalet hål i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller gråberg påverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fältstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget där insamling av mätdata skedde, analys, jämförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen är det första steget i utvinningen av malm. När man tillreder bygger man nya områden och transportleder i gruvan där malmen kan brytas och fraktas. I malmkropparna finns det två typer av orter, fältorter samt tvärort och det är i den sistnämnda orten som den storskaliga skivrasbrytningen, vilken LKAB är känd för, sker. Vid tillredningsarbetet använder LKAB Malmberget den konventionella salvcykeln vilken inkluderar borrning, laddning, sprängning, ventilation, utlastning, skrotning och förstärkning. Vid borrning av orter finns tre borriggar med två olika längder på borrstängerna, 16 respektive 18 fot. I västra området används en rigg med 18 fots stånglängd och på östra området används två riggar med 16 respektive 18 fots stånglängd. Det finns även två olika typer av borrplaner med olika antal hål. Borrplanen som består av 76 borrhål, varav två är grovhål, används på västra området och borrplanen med något färre hål används på östra området. Resultaten visar att skrotningsbehovet är störst vid användandet av 18 fots borrstänger, vilket kan bero på mer borrhålsavvikelser än vid användandet av 16 fots borrstänger eller att fastsprängning sker vid detonation av salvan. Eftersom borrhålen är längre vid användandet av 18 fots borrstänger finns även en möjlighet att det bildas luftfickor i sprängämnet vid laddningen vilket kan resultera i en ojämn och försvagad detonation. Ytterligare visar resultaten att skrotningsbehovet ökar då gaveln befinner sig i malm vilket kan bero på att malmen är mer tungsprängt än gråberg då den har en högre densitet. Skillnaden i avstånd före och efter skrotning är jämnare över hela gaveln när denne befinner sig i malmen, vilket kan ha sina grunder i att det bildas en fristående skiva av malm närmast gaveln som lösgörs mer jämnt vid skrotningsarbetet än då man skrotar en gavel i gråberg. Borrplanen har ingen större inverkan på skrotningsbehovet eftersom det endast skiljer några enstaka hål i borrplanerna på östra och västra området som i övrigt har lika ortprofil. Skulle däremot dimensionerna på profilen variera kan detta inverka på skrotningsbehovet.