Uppfordringsprocessen i LKAB Malmberget
LKAB Malmberget är en av de största järnmalmsgruvorna i världen och i nuläget ser framtidsutsikterna lysande ut. Stålkonsumtionen ökar och priset på järnmalm stiger. Gruvan är i ett utvecklingsskede där bygget av ett nytt pelletsverk pågår och likaså planering av en ny huvudnivå. Huvuduppgiften för uppfordringsanläggningen i Malmberget är att transportera malm från gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och därifrån förse verken med malm. Uppfordringen är en viktig del av produktionsflödet underjord, där störningar och avbrott snabbt kan få konsekvenser med ekonomiska följder. Den produktionsökning som planeras av LKAB medför långsiktigt ökade krav på uppfordringen och däri ligger vikten i uppgiften att kartlägga uppfordringsprocessen samt dess mätbara störningar och eventuella flaskhalsar. Resultaten från störningsanalysen visar att 81% av alla störningar uppträder på huvudnivå 1000 och att de mest frekventa störningarna i hela processen är skrot, häng samt reparation och underhåll. Trots dessa störningar har uppfordringen en hög tillgänglighet för enskilda objekt, bandtransportörer och krossar har en tillgänglighet på över 92%. Bergspel har något lägre tillgänglighet på 89%. Jämfört med tillgängligheten sjunker utnyttjandegraden med mellan 10-12 procentenheter för alla objekt på nivå M1000. Bergspelen utnyttjar endast 89% av den totala tiden där resterande består av 8% bergbrist och 3% fullt framåt. Känslighetsanalysen visar att processens lagringsutrymme bromsar den kontinuerliga kapaciteten i flödet vilket gör att vartenda häng/skut och skrot skapar betydande störningar, vilket inte borde ske i en normalt fungerande process. Överlag är kapaciteten för enskilda objekt som transportband, matare samt krossar hög, 2500-3000 ton/h. Bergspelen har något lägre kapacitet, 1748 ton/h och kan därför till viss del anses som en flaskhals. Problem har även uppmärksammats i form av bergbrist under nattetid vilket är ett resultat av lastningen. Arbetet med detta examensarbete innebar ett tidskrävande arbete med uppföljningssystemen och avbrottsstatistiken. Det upptäcktes många fel och brister i programmet, och de visade sig heller inte vara tillförlitligt. Att styra underhållet efter produktionen är något som bör tillämpas samt att förbättra kommunikationen emellan avdelningarna.