Arbetarrörelsens splittring i Kiruna
radikalisering i nödtid?
Uppsatsens syfte är att undersöka om klassmotsättningar och kraftig försämring av levnadsförhållandena kan antagas vara en tänkbar orsak till arbetarrörelsens splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spåras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsättningsteori använts. Denna pekar på att i tider av hårdnade motsättningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgång av bakgrunden till splittringen nationellt och på länsplanet görs för att sätta in splittringen i sitt sammanhang. Därefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under åren 1905-1917. Avslutningsvis redovisas hur klassamhälle och levnadsförhållanden såg ut i Kiruna under den aktuella tiden. För att ge en jämförelsepunkt har även motsvarande förhållanden i Malmberget undersökts. De levnadsförhållanden som studerats är bostadsförhållanden, löneutveckling, kostnadsfördyring och arbetsgivarens ledning av arbetarna och samarbete med facket. Resultatet av undersökningen visar att levnadsförhållanden och klassmotsättningar ökade i takt med radikaliseringen och att man kan spåra denna radikalisering hos Kiruna arbetarkommun. Det kan också konstateras att mycket pekar på att det relativt sett var sämre förhållanden i Kiruna än i Malmberget.