Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons Styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons Styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Tillverkningsföretaget Älvsbyhus är den största leverantören av småhus i Sverige och har ökat sina marknadsandelar de senaste åren. Företaget är framgångsrikt trots att de befinner sig i en bransch där det är svårt att konkurrera. Syftet med denna studie är att mäta temperaturen på småhustillverkarens styrning och beskriva hur företaget säkerställer att dess framtida mål uppfylls. Ett sätt att styra utifrån den valda strategin och skapa klara målbilder för de anställda är genom att använda Simons Styrmodell, som grundades av Robert Simons år 1995. Styrmodellen har fått en stor spridning och används idag som ett läromedel i ekonomistyrning världen över.

Det är viktigt att vi förstår hur organisationer influerar motivation hos de anställda för att uppnå en effektiv organisation. De allra flesta företag har som målsättning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem är att motivera de anställda att nå uppsatta mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att använda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrån Simons Styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till Luleå.

Det finns många faktorer som kan påverka ett beslut om att adoptera en ny Styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt från internt upplevda problem till att olika externa aktörer påverkar organisationer i valet av Styrmodell. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förväntningar som finns på den nya Styrmodellen. Syftet med uppsatsen är även att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredställda organisationer blir med den nya Styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsättet som basmetodsynsätt och aktörssynsättet som komplementär.

Som följd av globaliseringen har ett nytt kunskapssamhälle snabbt vuxit fram. Det har medfört ett allt större fokus på det värde personalens kunskap tillför företaget. Begrepp som human- och strukturkapital studeras därför i allt större utsträckning hos kunskapsintensiva verksamheter. Det finns i dagsläget ett behov av en teoretiskt underbyggd och situationsanpassad Styrmodell som kan användas för att öka ett industriföretags humankapital. Studiens syfte är därför att designa ett första förslag på en sådan modell för humankapital i ett kunskapsintensivt industriföretags forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Företag idag söker ständigt nya och förbättrade konkurrensfördelar, som är en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvärldens föränderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill säga ett utvecklat humankapital, inom företag. Humankapitalet är en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och innovationsförmåga. Det är således viktigt att ett företag styr humankapitalet på ett sådant sätt att det når en stärkande eller förädlande effekt. Ett sätt för att strategiskt styra förädlingsprocessen av humankapitalet är att nyttja Simons Levers of Control, vilken även går under benämningen Simons Styrmodell.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd Styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med Styrmodellen. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som Styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med Styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två landsting.

Företag idag söker ständigt nya och förbättrade konkurrensfördelar, som är en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvärldens föränderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill säga ett utvecklat humankapital, inom företag. Humankapitalet är en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och innovationsförmåga. Det är således viktigt att ett företag styr humankapitalet på ett sådant sätt att det når en stärkande eller förädlande effekt. Ett sätt för att strategiskt styra förädlingsprocessen av humankapitalet är att nyttja Simons Levers of Control, vilken även går under benämningen Simons Styrmodell.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer påminna om näringslivets privata företag. En anledning är att kraven på uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel på förändringen är att offentliga organisationer i större utsträckning börjat använda sig av det privata näringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhåller sig till och arbetar med återkoppling vid balanserad styrning. Syftet är att identifiera och beskriva hur återkoppling kan bidra till att en offentlig organisation använder en balanserad Styrmodell på ett ändamålsenligt sätt.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons Styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Problemdiskussion Det finns ett behov för organisationer att designa framgångsrikaStyrmodeller. Styrmodellerna behöver tas fram dels med utgångspunkti organisationens strategi, dels i relation till övriga externa ochinterna faktorer. En Styrmodell ger önskat resultat när de anställdauppfattar och agerar i linje med ledningens strategi. Om gap uppstårmellan ekonomistyrningens utsända budskap och de anställdasuppfattning av den finns det risk att organisationens vision inteuppfylls vilket kan påverka organisationens image.Syfte Uppsatsens primära syfte har varit att utforska och förklaraförekomsten av gap mellan ekonomistyrningens budskap ochanställdas uppfattningar om dess Styrmodell. För att få en förståelseom Styrmodellens design har vi haft som sekundärt syfte att förståvilka inverkningar externa uppfattningar har på organisationensStyrmodell.Avgränsningar Studien behandlar endast en organisation och således endast enbransch.

Ämnet som vi valt att undersöka är klagomålshantering inom bankverksamhet. Vårt syfte är att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomål och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering är en strategi som kräver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anställda till bättre kundbemötande och därmed bättre hantering av kundklagomål.

Nya Styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna Styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig Styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad Styrmodell inom kommunen.