Upplevda möjligheter och problem med Balanserad styrning inom en svensk kommun

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen. I vår studie undersöker vi kommunala aktörers upplevelse vid tillämpning av BSC, samt att identifiera vilka problem och möjligheter som de har upptäckt under processen med att tillämpa BSC inom kommunen. Vid vår litteratursökning på området fann vi att hur man arbetade med styrmodellen var av stor vikt för hur aktörer upplever BSC. Vi valde att göra ett antal kvalitativa intervjuer med utvalda aktörer inom Skellefteå kommun som har god insikt i arbetet med BSC. Aktörerna valdes ut med utgångspunkt av Kouzes och Micos (1979) studie där de delar upp offentliga organisationer i tre delar där vi har politiker, tjänstemän och yrkesprofessionella. I Skellefteå kommun kunde vi se att var i organisationen man arbetar hade stor betydelse för hur medarbetarna upplevde tillämpningen med Balanserad styrning. I fritidsnämnden visade det sig vara en övervägande positiv bild av Balanserad styrning medan man i gymnasienämnden hade en mer negativ bild av Balanserad styrning.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta