Adoption av det balanserade styrkortet
en kvalitativ och kvantitativ studie av kommuners beslut att adoptera det balanserade styrkortet samt om motiven till adoption påverkar modellens upplevda nytta.
Balanserad styrningBalanserade styrkortManagementBalanced scorecardTillfredsställelseAdoptionDiffusionsteoriInstitutionell teoriFöretagsekonomi
Det finns många faktorer som kan påverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt från internt upplevda problem till att olika externa aktörer påverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förväntningar som finns på den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen är även att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredställda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsättet som basmetodsynsätt och aktörssynsättet som komplementär. I den kvalitativa studien intervjuades 8 stycken nyckelaktörer vid adoptionen av det balanserade styrkortet i Gällivare kommuns organisation. Den kvantitativa studien där sambandet mellan adoptionsmotiv och tillfredsställelse testades utfördes med en enkät där 27 kommuner som adopterat det balanserade styrkortet medverkade. Slutsatserna är att det finns många påverkande faktorer vid en adoption. Egna upplevda problem, Sveriges Kommuner och Landsting och andra kommuners val av styrmodell visar sig starkt påverka adoptionen. Det visade sig även att adoptionsmotiven kan förklara 17 % av variationen på adoptörernas upplevda tillfredsställelse.