Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om det med hjälp av drama gick att stärka tryggheten hos barn. Vi valde att utföra vår undersökning i en grundskoleklass i Kiruna kommun. Undersökningsgruppen bestod av tre utvalda barn, en pojke och två flickor. Undersökningen genomfördes med hjälp av Barnobservationer, frågeformulär samt en intervju med praktikhandledaren. Efter observationerna noterades minnesanteckningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hälsa. På två förskolor har vi undersökt både naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jämfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstå och tolkat de olika uppgifter vi fått fram via litteratur, Barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkäter samt närvarostatistik. Genom dessa har vi fått svar på våra frågor om naturens koppling till barns hälsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Med vårt examensarbete ville vi studera och utveckla pojkars respektive flickors förhållningssätt till varandra. Undersökningen genomfördes under en sju veckors period i en förskoleklass i Luleå. Barngruppen bestod av 14 barn, nio flickor och fem pojkar. Barnen fick genom olika könsrollsrelaterade övningar visa på hur de förhöll sig gentemot varandra. Våra undersökningsmetoder bestod av barn-intervjuer med öppna frågor och Barnobservationer.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på Barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Det huvudsakliga syftet med studien var att få ökad kunskap om hur förskolans utemiljö stimulerar till barns rörelse och motorik. Syftet var att undersöka och titta på exempel på utomhusaktiviteter som kan innebär rörelseträning för barnen och se vilka rörelser dessa utomhusaktiviteter kan stimulera till. I undersökningen användes Barnobservationer för att få svar på syftet. Barnobservationerna genomfördes på två förskolor. Resultaten stämmer bra överens med litteraturen i det fall att det är viktigt med en utomhusmiljö som stimulerar till rörelse samt att det är i leken som barnen tränar på olika rörelser.

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Under vår egen yrkesverksamma tid som förskollärare har vi inte upplevt observation som vanligt förekommande. Vi blev nyfikna på om vår upplevelse stämmer överens med verkligheten och ville ta reda på hur pedagoger i förskolan arbetar med observation. Vi ville också ta reda på hur en specialpedagogs kompetens, enligt pedagogerna, skulle kunna användas när det gäller observation. Med hjälp av intervju fick vi tio pedagogers syn på vad observation innebär för dem samt hur de använder de olika observationsmetoderna. Vi fick också en bild av vilka förväntningar de hade på hur specialpedagogen kan användas inom området. Studien visar att tidigare forskning på Barnobservationer i praktiken i Sverige är obefintlig och att mer aktuell litteratur inom området saknas. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att kunskapen om observation skiljer sig från person till person. Studien visar också att observationer inte sker kontinuerligt och tidsbrist är en viktig faktor.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa olika faktorers påverkan på barns talspråksutveckling i förskolan. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av pedagogintervjuer och Barnobservationer. Vi observerade barnen under vår aktivitetsserie, där rymdvarelsen Twixa var en central gestalt. Genom analyserna av vår aktivitetsserie kunde vi reflektera över pedagogers tillåtelse till barns erövrande av talutrymme. Vardagssituationerna (exempelvis måltider, påklädning) ansåg pedagogerna vara den viktigaste faktorn för barns talspråksutveckling, då de skapar enskilda dialoger mellan pedagog och barn.

Syftet med denna studie var att granska observationsmaterialet TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-materialet kan användas som ett utvärderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fått i uppdrag att använda sig av TRAS i verksamheten. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet från denna studie antyder att materialet kan användas för att följa barnens språkutveckling men att TRAS-materialet ska användas med försiktighet.

I denna studie har vi inriktat oss på matsituationens betydelse för barns språkutveckling. Vi har delat upp studien i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att undersöka vad som hände under matsituationen med avseende på barns språkutveckling. Huvudstudiens syfte var att ge en vidgad förståelse för matsituationens betydelse för barns språkutveckling. För att uppnå syftet med huvudstudien har vi fokuserat på tre frågesällningar som handlade om pedagogens tankar kring arbetet före, under och efter matsituationen i syfte att stimulera språkutvecklingen.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Vårt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvärderingssamtal samt våra egna loggböcker. Våra undersökningar genomfördes i en klass där det fanns elever från sex till tio år. Resultaten av våra undersökningar visade att de estetiska ämnena erbjuder barnen möjlighet att använda sina egna ursprungliga inlärningsmetoder. Det vi främst funnit är att de leker, imiterar, använder sig av rytm, sång och rörelse på ett spontant och naturligt sätt för att bearbeta och lära in nya färdigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka lärplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på lärplattan och dess användning? Hur ser barnen på lärplattan och dess användning? Hur samspelar barnen kring lärplattan? Vår studie är gjord på två förskolor i Nordvästra Skåne där vi har intervjuat åtta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde även Barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hämtat från Ljung-Djärf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.