Helhetstänkande är en central aspekt inom Upplevelseproduktion, men tycks än så länge vara ett relativt ovanligt förekommande tankesätt bland evenemangsproducenter. Kanske är det så att det saknas ett konkret verktyg för att skapa helhet i ett evenemang. Då storytelling kan skapa en känsla av helhet, kontinuitet och tillhörighet (Mossberg & Johansen, 2006), ville jag studera hur denna metod i nuläget används inom evenemang. Studiens syfte är därför att beskriva och analysera hur några valda evenemangsproducenter arbetar med storytelling för att skapa en helhetsupplevelse. För att besvara studiens frågeställningar har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med sex företag/evenemangsproducenter, som arbetar med storytelling i någon form.

Vi har på uppdrag av ?mobiloperatör X? genomfört en empirisk undersökning gällande mobilanvändning. Mobiloperatör X är intressant eftersom företaget vill utveckla en bättre förståelse för sina mobilanvändare och mobilanvändarnas behov inom mobilabonnemang. Idag befinner vi oss i ett upplevelsesamhälle (Pine & Gilmore, 1999) och idag värdesätter konsumenter upplevelser. Det är inte längre de fysiska egenskaperna och fördelarna som följer med produkten, som skapar värde.

Den här studien studerar crowdfunding och musikfestivaler och hur dessa kan kombineras. Syftet är att utifrån ett Upplevelseproduktionsperspektiv teoretiskt beskriva den nya modellen för crowdfundade festivaler som U x U Festival utvecklat. För att uppnå syftet kommer jag att besvara följande frågor: Vad innebär en crowdfundad festival (U x U Festival)? Hur kan en crowdfundad festival beskrivas utifrån ett Upplevelseproduktionsteoretiskt perspektiv? Hur kan en teoretisk modell se ut för en crowdfundad festival?Mina resultat visar att crowdfunding kan vara en mycket bra finansieringslösning för festivaler och kulturarrangemang som vid större produktioner tvingas ta stora ekonomiska risker om inte biljettförsäljning, väder och konkurrerande event faller väl ut. Crowdfunding kan, genom att tidigarelägga delar av intäkterna för biljettförsäljningen åtta till nio månader före festivalen hjälpa festivaler att differentiera sig och även skala storleken på festivalen efter den tidigarelagda biljettförsäljningen.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hållbart samhälle både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. I begreppet ingår tre delar: fysisk gestaltning, innehåll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av Luleå tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara på en plats identitet och förstärka upplevelsen av platsen.

Marknadskommunikation är en bransch i ständig utveckling. Företag söker nya, smarta sätt att nå ut till sina konsumenter som ställer högre krav på att varumärken engagerar och aktiverar dem. Företag är i behov av att ligga i täten inom utvecklingen av marknadskommunikation för att således stärka differentieringen av företagets utbud av produkter och tjänster. Denna studie syftar till att bidra med förståelse för vad upplevelsebaserad kommunikation är och om den har någon betydelse för marknadskommunikation i framkant och i så fall, vilken? Vi har genom ett hermeneutiskt förhållningsätt och en induktiv ansats analyserat empiri som genererats under våra intervjuer med noga utvalda informanter.Studien visar att marknadskommunikation i framkant är insiktsfull och att den skapar engagemang där det finns en ständig växelverkan mellan företaget och konsumenterna.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en företagsledning bör arbeta för att skapa goda förutsättningar för gästen att få en helhetsupplevelse. För att avgränsa vårt syfte har vi valt att titta närmare på Gröna Lunds organisation. Vidare har vi samlat empiri till studien utifrån tre perspektiv; konsulter, företagsledning och gäster. För att nå ett resultat har vi genomfört kvalitativa intervjuer med personer som representerar de tre nämnda perspektiven, som sedan kompletterats med en litteraturstudie för att definiera relevanta begrepp. I analysen har vi sedan tolkat resultatet och tagit in litteratur för att till sist nå våra konklusioner.

En nationell vision om att fördubbla turismomsättningen i Sverige till år 2020 har nyligen publicerats av vår regering. Samtidigt står destinationsutvecklingsorganisationen Piteå Presenterar inför en omorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att med detta som bakgrund, utveckla vad begreppet ?destinationsutveckling ur ett Upplevelseproduktionsperspektiv? skulle kunna vara. Vi vill också se hur begreppet praktiskt skulle kunna tillämpas på organisationen Piteå Presenterar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur existerande matfestivaler arbetar med konceptutveckling, tematisering och storytelling ur ett Upplevelseproduktionsperspektiv. Intervjuer har genomförts med tre strategiskt utvalda matfestivaler i Norden; Den Norske Matfestivalen i Ålesund, Matfesten i Skellefteå och Matfestivalen i Skövde. Uppsatsen beskriver metoder inom Upplevelseproduktion så som; konceptutveckling, tematisering och storytelling. Organisationen Vaxholms Matfestival önskar skapa en matfestival, i början av juni, med syfte att förlänga samt agera som ett startskott för sommarsäsongen i Vaxholm. Baserat på intervjuresultaten och litteratursökningen har jag utvecklat ett koncept för en kommande matfestival ? Vaxholms Matfestival.

Festivalnäringen är en stor turismverksamhet i Sverige, som lockar tusentals besökare till städer runt om i Sverige varje år. Men för att kunna sticka ut i den ständigt växande branschen, krävs det en image och något unikt som lockar besökare. Kirunafestivalen ville ha hjälp att stärka sin position för att kunna sticka ut på Sveriges festivalmarknad. Därför har vi genom teorier från Upplevelseproduktion samt en omvärldsanalys tagit fram ett koncept för att stärka Kirunafestivalens position och image. Till uppsatsen valde vi att arbeta positivistiskt med en deduktiv ansats.

I dagsläget existerar det mer än 500 filmfestivaler runtom i världen, flera av dessa festivaler erbjuder sina besökare ett annorlunda koncept och inriktning av filmgenre(Turan, 2002). Enligt den research som jag har gjort finns det dock ingen filmfestival som bygger sitt koncept kring blandningen av livemusik och film. Syftet med denna studie har varit att planera och genomföra en filmfestival som skapar förutsättningar för en annorlunda filmupplevelse där film och livemusik blandas samman. Jag har studerat befintlig litteratur kring film och filmfestivaler för att sedan kunna använda mig av den kunskapen i planering och genomförandet av produktionen. Jag har också genomfört en intervju med Johan Karlsson som är festivalchef för Flimmer Filmfestival, där de har experimenterat med film och livemusik.

Det finns i dagsläget begränsad forskning kring transformativa upplevelser och ambassadörskap utifrån polarexpeditioner. Denna studie riktar sig till att undersöka om universitetsstudenter som deltagit i Students on Ice?s expeditioner till Antarktis år 2009 och 2011 visar tendenser till att ha transformerats av upplevelsen och utvecklat ett ambassadörskap för polarområdet.Genom att ha analyserat studenternas upplevelser och känslor utifrån enkätstudier från 2009 och 2011 tillsammans med ett workshopmaterial från 2011 års expedition, kan vi se tendenser hos respondenterna på att en transformation och ett utvecklande av ambassadörskap har ägt rum. Vi kan däremot inte konstatera att det endast är utifrån polarexpeditionerna transformationen inträffat, då ett antal studenter uttrycker att de redan innan varit engagerade i miljöfrågor samt klimataspekter gällande Antarktis. Vår egen reflektion från expeditionen 2011 har bidragit till en djupare förståelse under analysmomenten.

Då samhället har utvecklats från att ha gått från informationssamhälle till ett upplevelsesamhälle ställs det högre krav på att företag och organisationer ska se individen och dess behov av meningsskapande. Upplevelser används inte bara för att sälja produkter och tjänster, utan även i marknadsföringen av dem. Marknadsföringsbranschen är också i ständig utveckling för att hitta nya kreativa vägar och lösningar att nå ut till sina konsumenter. I dag är människor konstant uppkopplade på nätet via sina smarta mobiler och surfplattor. Ungdomar i denna fallstudie, även kallade generation Y, har visat sig ha en stor påverkan på utvecklingen av internetbaserade tjänster och produkter.

?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.

Visitor Centers were first established at various national parks in North America. Most Visitor Centers were built in the ten-year period following 1952. The purpose of the Visitor Centers was to welcome visitors and enhance their experience of the national parks. Today there are Visitor Centers all around the world, connected to different places or attractions. Many of the Visitor Centers that exist today, especially those in the national parks in North America, were built during the information society.