Forskning påvisar att upplevelser och aktiviteter ökar markant inom turismnäringen. Jag finner det därför intressant att undersöka mötesdestinationer utifrån ett upplevelseperspektiv. Syftet med uppsatsen är att studera hur en attraktiv mötesdestination kan skapas och utvecklas med hjälp av upplevelseindustrin och Upplevelseproduktion. För att uppfylla syftet och forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts på tre mötesdestinationer. Intervjuer har gjorts med aktörer inom mötesindustrin i Luleå samt en jämförande studie med mötesdestinationerna Gotland och Norrköping.

TV, film och litteratur är områden som alla ingår i de kulturella och kreativa näringarna, dvs. näringar som går ut på att på något sätt producera upplevelser. Fandom, som ofta kretsar kring källmaterial i form av t.ex. TV-serier eller böcker, har trots detta aldrig undersökts med utgångspunkt i Upplevelseproduktionsteorier.Syftet med detta arbete var att undersöka hur deltagandet i en fandom kan fördjupa upplevelsen av källmaterialet, med utgångspunkt i två olika Upplevelseproduktions-teorier. Denna första ansats till forskning kring kombinationen fandom?upplevelse gjordes genom en litteraturstudie.I bakgrunden presenteras upplevelseekonomin, Upplevelseproduktion, samt fenomenet fandom.

Syftet med uppsatsen är att presentera utvalda teoretiska modeller i litteratur inom Upplevelseproduktion, samt att genom en produktion testa huruvida dessa teorier är relevanta. Syftet är även att undersöka karaktären hos gästens eventuella upplevelse vid produktionen för att avgöra om de teoretiska modellerna även gjort upplevelsen meningsfull för gästen. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en deduktiv ansats har vi med hjälp av ett antal teoretiska modeller först planerat och sedan genomfört en reell produktion vid namn Rock n? roll Piteå och med det som grund gjort en kvalitativ intervjustudie baserad på tre fokusgrupper. Endast individen kan avgöra om en upplevelse varit meningsfull, då detta är subjektivt, men med stöd i det resultat fokusgruppintervjuerna visat kan vi konstatera att det för en stor del av informanterna varit en meningsfull upplevelse.

Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på Upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att beskriva företagets tjänsteutbud. Inom marknadsföring används upplevelser för att tränga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida eventbyråer profilerade inom relationsskapande event marketing använder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad på intervjuer med sju eventbyråer. Studien visar att upplevelse som fenomen är en viktig effekt av relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifråga om användningen och beskrivningen av begreppet.

Uppsatsen beskriver Upplevelseproduktion med fokus på skapandet av meningsfulla arbetsupplevelser och ledarskap. Denna uppsats har skrivits under vår utbildning på Institutionen för Konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om upplevelsemodellen Total Experience Management och ett exempel på ledarskap från verkligheten kan kombineras för att skapa en teori för upplevelsebaserat ledarskap.Genom ett induktivt arbetssätt och med Grundad Teori som forskningsmetod har vi tagit fram ett exempel från verkligheten av ledarskap. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med företaget Liveside Safety för att skapa detta exempel. Med hjälp av exemplet har vi modifierat modellen Total Experience Management och anpassat denna för Upplevelsebaserat Ledarskap.

Utifrån mitt djupa intresse inför människors beteenden, idéer och upplevelseransåg jag det intressant att studera vilka upplevelsekvalitéer jag kunde identifiera hos deltagare inom kommersiell Upplevelseproduktion. Min litteraturstudie visar att människors beteenden har förändrats i och med en ökad välfärd och numera söker många efter ett liv fyllt av mer krävande och äventyrliga friluftsaktiviteter. Ett ökat intresse för naturen och utomhusaktiviteter gör att det idag bedrivs många olika typer av kommersiella klätterproduktioner utomhus som är upplevelseinriktade. Den teoretiska referensramen innehåller tidigare forskning om klättring, samhällsekonomi, sociologi och upplevelsepsykologi. Motivet för detta examensarbete är att med klippklättring som perspektiv skapa en förståelse inför komplexiteten i fenomenet kommersiell Upplevelseproduktion.

Syftet med detta arbete var att försöka konceptutveckla en metod för att utvärdera och utveckla upplevelseprodukter med utgångspunkt i principerna om andra generationens upplevelser och samproduktion. Metoden skulle bygga på en kvantitativ innehållsanalys av offentligt publicerade fotografier som gäster själva tagit i samband med upplevelsen. Vi ville också testa vårt koncept på en verklig upplevelseprodukt via en fallstudie.Utifrån vår första litteraturgenomgång ger vi en inledande bakgrund till områdena Upplevelseproduktion, turismfotografi och innehållsanalys med inriktning fotografi. I resultatdelen av uppsatsen beskriver vi sedan det koncept som vi utvecklat utifrån de teorier som vi fann genom en fördjupad litteratursökning. Vi avrapporterar också fallstudien som vi genomförde för att pröva konceptet.

Syftet med uppsatsen är att formulera en utvecklingsstrategi för Piteå med målet att bli en framgångsrik skridskodestination. Frågeställningen blir således, hur kan Piteå bli en framgångsrik skridskodestination? Vi använde oss av en kvalitativ metod och för att samla material så utförde vi fem stycken intervjuer och bearbetade relevant litteratur kring destinationsutveckling. Vi arbetade efter en abduktiv ansats som står för en arbetsprocess som går från verklighet till teori, till verklighet och till teori igen genom att pröva formulerade teorier i verkligheten. Resultatet analyserades med förförståelse kring Upplevelseproduktion och -ekonomi och vi kom fram till slutsatsen att en utvecklingsstrategi för att utveckla Piteå som skridskodestination bör innehålla arbetssätt för att; ?Arbeta med destinationsutvecklingen på en kommunal nivå ?Utföra- och tillämpa en riskanalys och en beredskapsplan ?Bibehålla en ekonomiskt, social och miljömässigt hållbar destination ?Skapa en image för Piteå som vinterdestination ?Erbjuda evenemang av god upplevelsekvalitet Vi har kommit fram till att Piteå har stora möjligheter att bli en framgångsrik skridskodestination, för att åstadkomma detta krävs det att lokalbefolkning, kommun och näringsliv samverkar inom destinationen Piteå mot ett gemensamt mål.

Syftet med uppsatsen är att studera hur möbelföretaget Norrgavel arbetar för att utveckla och integrera sitt märkes budskap i organisationen. Vi vill få insikt i vilka processer som föregår en trovärdig löftesintegrering samt se hur dessa påverkar medarbetaren i interaktionen med märket. Då vi uppfattar att det är människan och dennes inneboende tolkningar som är viktiga i sammanhanget har vi ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vår studie är induktiv då vi studerar ett fenomen som inte finns tydligt beskrivet i den vetenskapliga litteraturen. Studien har fallstudiedesign där momenten dokumentanalys, direktobservation samt intervjuer ingår.

Uppsatsen beskriver upplevelseindustrin och upplevelsesamhället med fokus på måltiden samt aktuella teorier om Upplevelseproduktion som studerats vid min utbildning på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen har arbetats fram genom ett positivistiskt förhållningssätt med en utökad kvalitativt metodteori och en deduktiv ansats. Studien är grundad på en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer för att söka svar till hur meningsfulla måltidsupplevelser definieras utifrån ett Upplevelseproduktionsperspektiv. Studien undersöker även hur storytelling kan bidra till en meningsfull måltidsupplevelse och hur en restaurang kan använda sig av storytelling för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser för en gäst. Studiens mål har varit att utveckla en modell som uppfyller uppsatsens syfte: ?att utifrån ett Upplevelseproduktionsperspektiv studera hur storytelling kan tillämpas som verktyg för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser?.

Idag råder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och länder gällande människors uppmärksamhet och val av både bostadsort och resemål. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare är det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor på orten, det vill säga de med bäst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten påverkar det destinationens image negativt. För om de som har bäst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska då lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invånarna i våra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utåt och hur kan orterna arbeta för att förbättra detta?Syftet med föreliggande uppsats är att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjälp av Upplevelseproduktion för att uppnå stoltare invånare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstående.

Denna filosofie kandidatuppsats skrivs inom utbildningen Upplevelseproduktion vid Luleå tekniska universitet - Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Syftet med studien är att undersöka vilken typ av upplevelser Tate samt The Museum of Modern Art (MoMA) erbjuder via deras webbplatser, samt att testa modellernas; Upplevelsefälten (Pine & Gilmore, 1999) och De tre generationerna (Boswijk et al., 2007), applicerbarhet på dessa två fall. Studien syftar till att besvara tre forskningsfrågor: ?Vilken generations upplevelse erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats??Vilken typ av upplevelser erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats utifrån modellen Upplevelsefälten (se figur 5)??Kan de två upplevelsemodellerna 4E - Upplevelsefälten (se figur 5) samt De tre genereationerna (se figur 6) tillämpas i en analys av dessa två webbplatser?För att besvara de tre forskningsfrågorna valdes en deduktiv ansats samt fallstudie som metodteori. De två fallen har analyserats utifrån två valda teorier; Upplevelsefälten (Pine & Gilmore, 1999) samt De tre generationerna (Boswijk et al., 2007).

Inom några år kommer Kiruna att bli Europas första och enda uppskjutningsplats för kommersiella rymdresor. Den som vill försäkra sig om en plats på rymdfärjan måste vara beredd att punga ut med 200 000 dollar. Alltså kan man anta att målgruppen för rymdturism är synnerligen välbeställd och därför ställer väsentligt högre krav på service, bekvämlighet och upplevelser än de flesta turister som idag besöker Kirunaregionen. Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett koncept för ett högkvalitativt boende skulle kunna utformas utifrån ett upplevelseperspektiv. Vi har därför granskat hur behovet av ett sådant boende i regionen ser ut, med utgångspunkt i just rymdturismen.

Syftet med studien är att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemål av fritidsaktiviteter i Piteå för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till. Detta på grund av ett uttryckt behov hos Piteå kommun av fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z är det viktigt att förstå generation Zs karakteristiska drag samt ha en förståelse för dagens upplevelsesamhälle. Vi har använt oss av aktionsforskning och dess lärandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till har skapats..