Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Syftet med underso?kningen a?r att jag ska samla kunskap om olika ramverk fo?r att ta fram hybridapplikationer och underso?ka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyra?.Med hja?lp av en samling kriterier a?r ma?let med underso?kningen att komma fram till vilket som a?r det ?ba?sta? ramverket fo?r att ta fram en hybridapplikation fo?r en webbutvecklare som saknar kompetens fo?r att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska va?gleda ma?lgruppen i vilket ramverk de ska anva?nda sig av na?r de besta?mmer sig fo?r att bo?rja utveckla applikationer.Datainsamling fo?r underso?kningen skedde i tva? omga?ngar. Den fo?rsta var vid urvalet av ramverk och da? a?tta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys.

Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen. Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.

Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar na?gon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tja?nster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel a?r ra?ntorna, dock a?r det inte stora skillnader mellan ra?nteniva?erna.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r hur ett fo?retags kommunikation pa? Facebook pa?verkar mottagarens kognitiva, affektiva och konativa lojalitet till fo?retaget.Metod: En kvalitativ metod var la?mplig fo?r att fa? en djupare fo?rsta?else vid besvarandet av studiens syfte. Fo?r att kunna studera fo?retagens kommunikation pa? Facebook genomfo?rdes en netnografisk analys av tva? kla?dfo?retags Facebooksidor. Da?refter genomfo?rdes semi-strukturerade intervjuer med personer som fo?ljde de tva? fo?retagen pa? Facebook fo?r att fa? en fo?rsta?else hur deras lojalitet pa?verkas av Facebooksidorna.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.