K2, K3 och bankerna
hur stor roll spelar utformningen på redovisningen i kreditbeslutet?
Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet. Med andra ord, vad anser bankerna om redovisningsvalet mellan K2 och K3. Fo?r att besvara fra?gan har intervjuer genomfo?rts med de fyra svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank). Respondenterna arbetar dagligen med kreditgivning mot fo?retag och intervjuerna var av semi-strukturerad natur fo?r att ge djupga?ende svar. Svaren har vidare analyserats med hja?lp av agentteorin da?r tydligast framkom det faktum att redovisningen endast a?r en del i kreditbedo?mningen och att relationen med fo?retaget a?r det viktigaste. Just valet mellan K2 och K3 pa?verkar inte den uppfattade redovisningskvaliteten eller kreditbeslutet direkt, a?ven om K3 delger mer information vilket minskar informationsasymmetrin. Fra?gan bo?r underso?kas pa? nytt la?ngre fram fo?r att se om problemomra?den utkristalliserar sig med tiden.