Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter. Forts?ttningsvis utg?r studien ?ven fr?n Duff och Talmys (2011) teori language socialization vilket lyfter hur milj? och omgivning p?verkar individens spr?kutveckling. Hedman & Magnussons (2018) diskursanalys och deras begrepp behov- respektive bristperspektiv anv?nds f?r att diskutera elevernas inst?llning till sva-?mnet. Studiens material utg?r fr?n tre gruppsamtal med 11 elever som l?ser kurserna SVA2 och SVA3 p? gymnasiet. Materialet analyserades och kategoriserades med hj?lp av tematisk analys (Braun & Clark 2006). Resultat visade som tidigare studier att majoriteten av eleverna inte har valt att l?sa sva, utan f?rflyttningen fr?n grundskolan har skett automatiskt (Economou 2007; Magnusson & Hedman 2020). Ut?ver detta lyftes pedagogisk st?ttning, kunskap och betyg fram som viktiga motiv till varf?r eleverna har fortsatt l?sa sva. Resultatet visar ?ven att eleverna antyder att flerspr?kigheten har en negativ inverkan p? deras spr?kutveckling och v?ljer d?rf?r att avst? fr?n att anv?nda den i klassrummet. Elevernas uppfattning till ?mnet kan kopplas ihop med ett bristperspektiv (Hedman & Magnusson 2018) d? de anser att sva huvudsakligen fokuserar p? spr?kets grunder och d?rf?r ?r det l?ttare att f? b?ttre betyg i j?mf?relse med svensk?mnet.