Sökresultat:
862 Uppsatser om Organisatoriskt lärande - Sida 57 av 58
Kompetensutveckling i call centers, utopi eller utmaning?: genomförande och utvÀrdering av Projekt Helhetssyn vid Kalix Tele24
Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.
Bolagets redovisningsval - En studie om hur bolagets val av regelverk pÄverkar dess resultat- och balansrÀkning
Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer
Sammanfattning
Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.
Vilken elektronisk röst lyssnar Du pÄ? : En kvantitativ studie om konsumenters informationssökning i en eWOM-kontext
Denna studie handlar hur konsumenter so?ker information om produkter via internet. Det talas om att konsumenter genomga?r en process, kallad beslutsfattandeprocessen, da? konsumenten avser att genomfo?ra ett ko?p. Den mest citerade beslutsfattandeprocessen besta?r av fem steg, da?r det andra steget i processen utgo?rs av informationsso?kning.
Elva kvinnors tankar och upplevelser av akademin: en studie av maktstrukturer vid LuleÄ tekniska universitet
Vid universiteten finns en problematik som bestÄr i att kompetenta kvinnor tenderar att lÀmna verksamheten. Under Ären 2003-2004 lÀmnade 140 kvinnor LuleÄ tekniska univer-sitet (LTU) pÄ grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av mÀn, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna Àr kvinnor. Denna bild visar en organisation dÀr toppen av hierarkin Àr mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid LuleÄ tek-niska universitet och som pÄverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.
KartlÀggning och visualisering av processer : Utveckling av styrsystem till drivlina
Detta examensarbete har utförts pÄ Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tÀlje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte Àr att kartlÀgga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltsÄ motor och vÀx-ellÄda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgÄngspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bÀttringar av den. Denna bild blir Àven ett sÀtt att samla det organisatoriska lÀrandet och underlÀtta kunskapsöverföring.KartlÀggningen har skett genom intervjuer med cheferna pÄ avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfÀllen sammanstÀlldes till en nulÀgesbeskrivning av avdelningens arbete.
Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna Ätaganden, naturmiljöeffekter och miljömÄl
Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.
KundtillfredsstÀllelse : en studie om studentens nöjdhet
Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.
Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?
Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?
?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view??
Problemomra?de
Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.
Effektiv kollektivtrafik med buss: framtid och potential
Sveriges samhÀllsstruktur ger en geografisk spridning vilket krÀver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. VÄr kollektivtrafik svarar mot behov och krav gÀllande ett tillgÀngligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mÀngd utslÀpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnÀtet. Idag Àr bussen en del av vÄr bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vÄr spÄrbundna trafik.
TillÀmpning av uppdragstaktik och kommandostyrning i marinen
Marinen mÄste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan sÄvÀl nationellt som internationellt.Detta stÀller höga krav pÄ nyanserad anvÀndning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlÀgga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar grÀns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen Àr svÄrdefinierade och tolkas pÄ olika sÀtt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel pÄ faktorer som pÄverkar den enskildes uppfattning om huruvida det Àr ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller ocksÄ vara sÄ att kommandostyrning kommer bÀst till sin nytta vid lÀgre konfliktnivÄer samt vid funktionsledning. För att sÀkerstÀlla ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svÄr överskÄdliga situationer tvingas till delegering av beslutsrÀtten, om hur uppgifter skall lösas till understÀllda chefer.
Vad styr valet av revisionsbyrÄ?
Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.