Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna åtaganden, naturmiljöeffekter och miljömål
Uppföljning av MKBInfrastrukturprojektMiljömålGrumlingTurbiditetSulfidjordSulfatjordFlödesdimensioneringHaparandabananTrafikverket
Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten. Exempel pa? a?tga?rder a?r att trummor ska la?ggas genom ja?rnva?gsbanken vid passage av va?tmarker fo?r att va?tmarkernas hydrologiska funktioner ska uppra?ttha?llas, att sulfid- jord ska placeras anaerobt under grundvattenytan och att grumlingsfo?rebyggande a?tga?rder ska vidtas vid vattendrag med ma?lsa?ttning att finsand ska hinna sedimentera. Tva? undersyften med examensarbetet var att ta reda pa? om ja?rnva?gsbyggnationen pa?verkat na?romra?dets yt- och grundvattenkvalitet och att kortfattat och generellt beskriva projektets status vad ga?ller upp- na?else av dess vattenrelaterade miljo?ma?l.Resultaten visar att projekt Haparandabanan uppfyllt de flesta a?taganden som fo?ljts upp under det ha?r examensarbetet men att det funnits en del brister. Mer detaljerat visar resultaten bland annat att projektets utformningar av ja?rnva?gsvallens underbyggnad vid passager av va?tmarker till viss del a?ndrats efter ja?rnva?gsplanernas faststa?llelser och att lokalisering av upplag till stor del fo?ljt ja?rnva?gsplanernas illustrationer. Projektets sulfidjordshantering har inte alltid skett pa? ba?sta ta?nkbara sa?tt eftersom det funnits brister i nedgra?vning och ta?ckning av uppgra?vda sulfid- jordar. Kontroll av lakvatten fra?n sulfidjordsupplag har skett regelbundet men referens- provtagningen var i de flesta provtagningspunkter bristfa?llig vilket lett till att det a?r sva?rt att dra konkreta slutsatser om huruvida projektets uppla?ggning av sulfidjordar orsakat fo?rho?jda sulfathalter eller inte. Vidare visar resultaten att projekterade sedimenteringsanordningar inte alltid uppfo?rts och att de i vissa fall varit underma?liga. Erosionsskydd i form av bergkross och naturgrus har dock i stor utstra?ckning lagts vid alla vattendrag utefter den nya ja?rnva?gsla?nken. Diagram o?ver turbiditet visar att projektet mest troligt orsakat grumling i mer a?n ha?lften av vattendragen. Resultaten visar ocksa? att samsta?mmigheten mellan olika delar av projektets ja?rnva?gsplaner bo?r bli ba?ttre. Ett exempel a?r att skyddsa?tga?rder mot kemikalieutsla?pp vid ja?rn- va?gens passage av tre grundvattenfo?rande isa?lvsavlagringar utlovades i ja?rnva?gsplanernas plan- beskrivningar men inte miljo?konsekvensbeskrivningar, vilket bidragit till att detaljprojekto?rer inte projekterat in na?gra skyddsa?tga?rder. Projektet har uppna?tt tre av fyra av sina detaljerade miljo?ma?l.