Effektiv kollektivtrafik med buss
framtid och potential
BussHögprioriterad busstrafikStombussBRTKollektivtrafikAttraktiv kollektivtrafikTransporterSpårvagnSpårtaxi och stadsplanering
Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik. Huvudsyftet för rapporten är att visa på bussens lämplighet, ställning och framtida möjlighet att bidra till och utveckla kollektivtrafiken. Underliggande syften är att - Genom exempel på befintligt förekommande system i Sverige och världen ge en samlad helhetssyn av de framgångsfaktorer som varit på de orter där man arbetat aktivt med utveckling av busstrafiken. - Förstå bussens styrkor och svagheter i jämförelse med övriga existerande kollektiva lösningar. - Ge en vägledning i hur man bör gå vidare i planeringen då bussen är vald som fordon för att lösa ett kollektivt stråk. Rapporten är framtagen utifrån ett svenskt perspektiv och samhällsstruktur. Tanken är att visa på hur kunskap gällande BRT (bus rapid transit) och attraktiv kollektivtrafik kan appliceras och skapa god kollektivtrafik med buss för svenska förhållanden. I rapporten går dessa system under namnet högprioriterade bussystem, en beteckning framtagen av Trivector under 1990-talet. Exempel på städer som framgångsrikt arbetat med busstrafik och nämns i rapporten är Lund, Linköping, Jönköping, Nantes, Zuidtangent, Eindhoven och Curitiba. Kollektivtrafiken har en stor betydelse för staden och kan beskrivas utifrån kvalitet och kvantitet. Beroende på stadens invånarantal rekommenderas i första hand en tangentiell linjestruktur som kompletteras med ett radiellt nät. Valet av kollektivt system bör utgå från stadens behov och krav samt färdmedlets förut-sättningar. Här jämförs bussen som färdmedel och i system mot spårtaxi, tunnelbana, pendeltåg och spårvagn utifrån parametrarna nedan och presenteras i informativa tabeller. Stadens behov och krav ? turtäthet ? miljökrav ? hållplatsavstånd ? linjesträckning ? resandeunderlag ? utrymme i stadsrummet ? ekonomi Färdmedlets förutsättningar ? drivmedel ? emissioner ? depåbehov ? tillgänglighet ? reshastighet ? störning under byggtiden ? buller ? energiförbrukning ? kapacitet och turtäthet ? trygghet ? hållplatsavstånd ? utrymmeskrav ? koppling till övrig kollektivtrafik ? estetik och stadsbyggnad ? bekvämlighet ? tid från planering till genomfö-rande ? investeringskostnader ? drift- och underhållskostnader ? svenska förhållanden Utfallet för bussens ställning presenteras bland annat i en SWOT-analys. I kapitlet optimering av busslösningar ges avslutningsvis förslag på hur en linje i ett hög-prioriterat bussystem bör utformas och vilka faktorer som är viktiga att tänka på. Detta kapitel ska kunna ses som en handbok. Faktorerna kan var för sig bidra till att även bussen i blandtrafik ges ökad framkomlighet, attraktivitet och kan hålla sig inom utsatt ekonomisk ram. I studiens slutsats konstateras att vi måste våga prioritera kollektivtrafiken på andra färdmedels bekostnad. Vidare skapas en attraktiv kollektivtrafik utifrån upplevelsen av hela resan. Bussen har potential och kan genom god planering och fordonsutformning samverka med övriga färdmedel för ett ökat kollektivt resande. För att de högprioriterade bussarna ska kunna konkurrera mot spårbunden trafik krävs att vi låter bussen likt spår-bundna alternativ vara strukturskapande med fastlagt stråk i stadsplaneringen.