Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Notoriska omst?ndigheter35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalkenR?ttss?kerhetSocialkonstruktivismMateriell processledningProcessr?tt
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda. Domstolen f?r beakta dessa ex officio och utan vidare l?gga dem till grund f?r domen. Notorietetsregleringen ha?rstammar fra?n allma?nna grundsatser, vilka existerade la?ngt innan den nuvarande ra?ttega?ngsbalkens info?rande a?r 1948. Trots denna fo?rankring i svensk ra?tt a?r regleringen sparsamt behandlad i r?ttsk?llorna. Sparsamheten vittnar om ett behov av att na?rmare utreda hur notorietetsregleringen ska fo?rsta?s; vad som bo?r beaktas, vilka avva?gningar som beho?ver go?ras och vilka handlingsalternativ a?r mo?jliga i situationer da?r tvivel ra?der i fra?ga om regleringen. Notorietetsregleringens ka?rna ? notorisk kunskap ? kan betraktas som ett komplext fenomen sett till dess relativa och fo?ra?nderliga egenskaper. Det faktum att detta komplexa fenomen har givits en vag reglering ?r beta?nkligt ur ett ra?ttssa?kerhetsperspektiv. Vad som a?r notoriskt kan te sig sja?lvklart, men ocksa? ofo?rutsa?gbart och godtyckligt fo?r den som saknar kunskap, eller till och med vetskap, om det som na?gon annan betraktar som notoriskt.
Uppsatsen syftar till att analysera notorietetsregleringen i fo?rha?llande till ra?ttssa?kerhet. I uppsatsen anva?nds en ra?ttsanalytisk metod, vilken i viss ma?n inbegriper ett ra?ttsdogmatiskt arbetssa?tt. Inledningsvis utreds notorietetsregleringens innebo?rd utifra?n den va?gledning som finns att tillga? i ra?ttska?llorna. D?refter analyseras notorietetsregleringen utifra?n konkreta ra?ttssa?kerhetsaspekter i Aleksander Peczeniks teori om r?ttss?kerhet. F?r att hantera det faktum att notorietetsregleringen tar sikte p? ett utomr?ttsligt fenomen anl?ggs sedan ett kunskapsteoretiskt, n?rmare best?mt socialkonstruktivistiskt, perspektiv p? notorisk kunskap. Slutligen analyseras hur materiell processledning kan inverka p? till?mpningen av notorietetsregleringen och dess fo?rha?llande till ra?ttssa?kerhet.
I uppsatsen konstateras att notorietetsregleringen utmanas av formella r?ttss?kerhetsaspekter, s?rskilt f?ruts?gbarhetskravet. Materiella r?ttss?kerhetsaspekter utmanas likas?, eftersom notorietetsregleringen kan p?verka genomslaget av formell och materiell r?tt. Det socialkonstruktivistiska perspektivet o?ppnar upp fo?r tanken om att den ra?ttsliga motsa?ttningen mellan notorietetsregleringen och ra?ttssa?kerheten pa? ett djupare plan beror pa? det utomra?ttsliga fenomen som a?r fo?rema?l fo?r regleringen. Notorietet kan anses of?renligt med ett fo?rutsa?gbarhetkrav sett till den relativa karakt?ren och mots?ttningen l?r d?rmed kvarsta? sa? la?nge notorietetsregleringen inbegriper ett notorietetsbegrepp. De socialkonstruktivistiska insikterna torde emellertid kunna tillvaratas och nyttjas vid notorietetsbedo?mningar. Vidare konstateras att ?kad kommunikation och materiell processledning kan verka f?r att komma till bukt med r?ttss?kerhetsproblematiken.
Att notorietetsregleringen tar sikte p? allm?n k?nnedom och att lagstiftaren ha?llit sig kortfattad vid inf?randet av best?mmelsen indikerar att det inte ska beho?vas s?rskilt mycket tankeverksamhet vid dess tilla?mpning. Avslutningsvis konstateras emellertid att det kra?vs allma?n kunskap om det ?allma?nt veterliga? fo?r att hantera notorietetsregleringens komplexa karakta?r i allma?nhet, och dess fo?rha?llande till ra?ttssa?kerhet i synnerhet. Fo?rha?llandet framsta?r som motsa?gelsefullt och det ligger na?ra till hands att betrakta fenomenet som en paradox.