Sökresultat:
1340 Uppsatser om Första linjens chef - Sida 37 av 90
Trivsel, lÀrande och kompetensutveckling. En studie om arbetslivsfaktorer
Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.
Bolagets redovisningsval - En studie om hur bolagets val av regelverk pÄverkar dess resultat- och balansrÀkning
Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.
FramgÄngsfaktorer i chefers ledarskap som skapar delaktiga medarbetare
Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för
anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ
arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det
ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till
medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet.
Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap
som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod
anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som
datainsamlingsmetod.
Att ge förutsÀttningar för trivsel och arbetsglÀdje : Konflikthantering vid SSAB i LuleÄ
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur konflikthanteringsarbetet fungerar vid SSAB i LuleĂ„ samt om mĂ„l och strategier för detsamma förmedlas pĂ„ ett sĂ€tt som motiverar medarbetarna att arbeta mĂ„linriktat med konflikthantering. Examensarbetet fokuserar endast pĂ„ mellanmĂ€nskliga konflikter inom en specifik arbetsgrupp. Genom abduktiv metod dĂ€r halvstrukturerade intervjuer utgjorde en grund för en enkĂ€tundersökning till medarbetarna, besvarades frĂ„gorna: Hur upplever medarbetarna att konflikthanteringen fungerar? Ăr SSAB:s mĂ„l och strategier förmedlade pĂ„ ett sĂ€tt som frĂ€mjar medarbetarnas motivation att arbeta mĂ„linriktat med konflikthanteringen? Resultatet visade att SSAB inte har nĂ„gra mĂ„l eller strategier för konflikthantering som Ă€r gemensamt för hela organisationen. Ansvarig chef vid den arbetsgrupp som var mĂ„l för undersökningen visade sig ha en mĂ„lsĂ€ttning med konflikthanteringen samt en strategi för hur arbetet ska genomföras.
Hur förhÄller sig barn till reklam pÄ Internet?
Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.
Mellan marknad och profession : En studie av hur la?rare upplever marknadsreformer inom gymnasieskolan
Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.
Personalens upplevelse av informationsspridning inom en organisation
Ett problem för dagens organisationer Àr hur information sprids och vem som tar del av denna information. Detta informationsöverflöd innebÀr att den information som sprids inom en organisation mÄste ha mening, syfte och vara av relevans för personalen och för att kunna begrÀnsa informationsmÀngden mÄste personalens upplevelse av informationen tas i beaktande. Studien har genomförts med teorier om informationsspridning och kunskapsutbyte. Inriktningen pÄ arbetet har varit mellan ansvarig chef och anstÀllda inom en organisation. Den informationsspridning som sker inom den undersökta organisationen Àr i grupp, individuella trÀffar samt virtuella forum.
"Vem bryr sig" : - pÄverkas empati av personlighet, trÀning eller situation?
Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.
Flexibel utbildning : En fenomenografisk studie av distansutbildningen vid Umea? Universitet
Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.
Har du mens eller? : Kvinnors erfarenheter av att leva med PMS
Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.
Statistiska siffror och retoriska tal : Hur statistikargument kan fo?rsta?s utifra?n den klassiska retoriken
Denna uppsats undersöker hur argument som bygger pÄ statistik kan förstÄs utifrÄn den klassiska retoriken. UtgÄngspunkten Àr den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, dÀr statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nylÀsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus.Uppsatsen visar att Cicero ger ett bÀttre retoriskt perspektiv Àn Aristoteles eller Quintilianus för att förstÄ hur statistikargumentation fungerar. DÀrför anvÀnds just Ciceros topiker (loci) sÄsom de Àr systematiserade i verket Topica för att analysera tvÄ debatter om jobbfrÄgan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valÄret 2014. Analysen finner frÀmst 9 loci i debatterna, och belyser dÀrmed flera olika sÀtt som statistik kan anvÀndas för att skapa argument i retoriska syften..
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Nyintroduktioner pa? den svenska aktiemarknaden : Bo?rstrendens betydelse fo?r nyintroduktioners la?ngsiktiga prestation
Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.
Strategi i vÀxande smÄföretag
Sma?fo?retagen sta?r fo?r en stor del av de svenska arbetstillfa?llena pa? dagens arbetsmarknad vilket a?r en intressant kontext att underso?ka pa? grund av deras bidrag till ett ha?llbart ekonomiskt samha?lle. Det finns en problematik inom strategiforskning da?r forskningen har fokuserat pa? sto?rre fo?retag vilket medfo?r att befintliga teorier och modeller inte a?r anpassade till sma?fo?retagens situation. Studien utreder strategi i va?xande sma?fo?retag utifra?n ett praktiskt perspektiv fo?r att sedan fo?rklara sma?fo?retagens strategiarbete med o?vergripande strategiteori fo?r att skapa en djupare fo?rsta?else av sma?fo?retagens strategiarbete
Forskningen har resulterat i tre identifierade omra?desgrupper som pa?verkar hur strategi utformas och bedrivs i va?xande sma?fo?retag.
K2, K3 och bankerna : hur stor roll spelar utformningen pÄ redovisningen i kreditbeslutet?
Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.