Sökresultat:
51 Uppsatser om Förskola och förskoleklass - Sida 1 av 4
?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass f?r elever i behov av s?rskilt st?d. - En kvalitativ studie om v?rdnadshavares upplevelser av delaktighet och samverkan
Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan
vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov
av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.
Uppdrag: Dans : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares syn på dans i förskola och förskoleklass.
Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.
Fr?n f?rskola till f?rskoleklass - barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. En fenomenografisk studie
Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar
?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har
genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts
semistrukturerade intervjuer med sju informanter.
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
?Om man s?ger massa saker n?r fr?knarna pratar och det ska vara tyst s? blir fr?knarna arga...?
F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.
Musik i f?rskolan
Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.
Lässvårigheter i de tidiga årskurserna : En litteraturstudie kring läsinlärningsproblematik och framgångsrik undervisning i årskurs F-3
Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.
Legolådan som social arena : Leksakens roll i fo?rskolebarns sociala samspel
Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.
Orangeri + Förskola
Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.
En skola som inte ?r f?r alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt f?r sex?ringar med s?rskilda sk?l
?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS
2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna
och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.
Digitala verktyg ?r mer ?n bara en sk?rm
Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.
?Vi har inte tid att v?ttorka golvet varje dag?
Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.
Sk?rmfri f?rskola - En litteraturstudie om sk?rmanv?ndningens p?verkan p? f?rskolebarns utveckling och l?rande.
Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r
f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar
eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i
f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det
neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till
sk?rmanv?ndning.
IKT i fo?rskolan. En studie av hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-Â och kommunikationsteknologi
Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-Â? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne.
Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.
Gruppis : utvecklingen av en mobilapplikation för informationsspridning mellan personal och vårdnadshavare
Denna rapport beskriver designprocessen och utvecklingen av en mobilapplikation kallad Gruppis. Rapporten syftar till att redogo?ra fo?r hela processen fra?n konceptualisering av ide?n till en slutgiltig interaktiv hi-fiprototyp. Syftet med applikationen a?r att underla?tta kommunikation och informationsspridning mellan personal och va?rdnadshavare i fo?rskola, skola eller andra barngrupper.Arbetsprocessen innefattade fo?rarbete i form av fokusgrupp och PACT-analys fo?r att fa? en uppfattning om anva?ndarna och deras behov.