Sök:

Sökresultat:

637 Uppsatser om Nyutexaminerade lärare - Sida 15 av 43

Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Samisk fr?nvaro i religionskunskap. En kritisk diskursanalys av l?romedel med postkolonialt perspektiv

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

"VÄga lÀmna flocken" : En fallstudie kring samverkan mellan privat och offentlig sektor

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt om utbildningen upplevs ge en tillrÀcklig förberedelse : en intervjustudie

Syfte: Undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin första yrkesverksamma tid och om utbildningen upplevs ge en tillrĂ€cklig förberedelse inför yrket.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie. Åtta sjuksköterskor som arbetat mellan Ă„tta och 18 mĂ„nader pĂ„ en medicinsk avdelning intervjuades med semistrukturerade frĂ„gor. Alla var kvinnor och i Ă„ldrarna 24-36 Ă„r. Analysmetoden som anvĂ€ndes var kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Det upplevs som en stor omstĂ€llning att börja arbeta som sjuksköterska. Det var mycket nytt att lĂ€ra och de upplevde yrket som ansvarsfullt, vilket kunde kĂ€nnas skrĂ€mmande.

?Ju mer man ?r med i deras lek desto mer l?r man sig som pedagog?: F?rskoll?rares uppfattningar om fri lek, styrning, l?rande och l?rarroll.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Medarbetare eller assistent : Nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen

Bakgrund: Rondens syfte Àr att sammanföra olika yrkeskategorier för ett möte som innefattar informationsbyte om och med patienten.Syfte: Att undersöka nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen.Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med Ätta manliga sjuksköterskor, vilket analyserades med innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom.Resultat: Utbildningens betydelse och uppgift: Manliga sjuksköterskor upplever att de under utbildning tillgivits god praktisk kunskap om ronden men att den teoretiska utbildningen inte varit tillrÀcklig. Verklighetens rond: I samband med sin första anstÀllning beskriver sjuksköterskorna en verklighetschock. Otydlig kommunikation och maktutövande frÄn lÀkarna i samband med ronden bidrog till ett sÀmre samarbete.

Utf?r barnsk?tare och f?rskoll?rare samma arbetsuppgifter?

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Hembygdssamlingar pÄ folkbibliotek ? en undersökning av bibliotekariers attityder

Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of VÀstra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

Motivationsfaktorers pÄverkan pÄ utbildningsval : en utgÄngspunkt för HR-arbete kring arbetsmotivation?

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Anpassad undervisning för alla? : En studie utifrÄn fyra lÀrares erfarenheter om inkluderande undervisning för elever med autismspektrumstörning

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

FrÄn viskningar till rop : en studie av fem kvinnliga Jazz i Sverige-röster

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Karatesparkar, korta markeringar och time out

Jo det Àr ju sÄ att jag har trÀnat en hel del. ..karate dÄ. Det har ju hÀnt ett par gÄnger att man har sparkat av kepsar frÄn eleverna. Det Àr effektivtkan ni tro! Men jag skulle inte göra det nu, Àr inte alls lika sÀker pÄ sparkarna lÀngre... De flesta lÀrare och blivande lÀrare har förmodligen upplevt eller pÄ annat sÀtt kommit i kontakt med den eviga "kepskonflikten", Citatet ovan Àr hÀmtat frÄn en av de lÀrare som har intervjuats för detta arbete och illustrerar hur denna lÀrare ibland har hanterat just denna typ av konflikt. Det hÀr arbetet behandlar konflikter som uppkommer i skolan. Ett antal lÀrare har intervjuats kring konflikter och konflikthantering.

Profilen som fÄr dig anstÀlld vid en revisionsbyrÄ?!

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad det Àr som styr revisionsbyrÄernas val av nyutexaminerade studenter, detta fÄr vi fram genom vÄra hypoteser samt genom att fÄ fram en profil pÄ nyanstÀllda revisorsassistenter. Vi kommer dessutom att ta fram en profil pÄ sista Ärs studenter pÄ ett civilekonomprogram med inriktning mot revisor/controller. Dessa profiler kommer vi sedan att jÀmföra med varandra. JÀmförelsen gör att vi kan se om det finns likheter/olikheter mellan grupperna. Om studenterna sÄ att sÀga uppfyller det som revisionsbyrÄerna efterfrÄgar.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->