FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie
Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i
fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med
fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen.
Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre
Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell
angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven
definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med
omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det
ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet. I det symboliska kapitalet ?sk?dligg?r
Bourdieu hur en grupp individer, en samh?llsinstitution eller specifika konstverk
skattas som v?rdefulla eller ?verl?gsna av det omgivande kollektivet i samh?llet,
?ppet eller i det f?rdolda.
Metod: Studien vilar p? en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer. Tre intervjuer
genomf?rdes med tre deltagare i varje. Respondenterna hade varierande grad av
utbildning f?r arbete i fritidshem. Resultatet presenteras utifr?n en kvalitativ
inneh?llsanalys d?r de teoretiska delarna utg?r stommen och citat belyser deltagarnas
erfarenheter.
Resultat: Studien visar att det framf?r allt finns tv? tolkningar av det kompletterande uppdraget.
Det ena handlar om att bearbeta skolans inneh?ll med andra metoder, ofta praktiskt.
Det andra inneb?r att eleverna under fritidshemstiden beh?ver m?ta annat inneh?ll ?n
det de m?ter i skolan, med fokus p? socialt samspel, upplevelser och vila. Det
situationsstyrda f?r en mer undanskymd roll i relation till det upplevelsebaserade och
grupporienterade. Elevernas egna intressen och m?jlighet till val av aktiviteter utg?r
en betydelsefull del i fritidshemsverksamheten. Skolor med inkluderande
undervisning p? fritidshemmet ser hur elever fr?n b?da skolformerna gynnas av denna
organisation. Det kompensatoriska uppdraget ?r sv?rare att definiera men
exemplifieras av att ge elever bildst?d, elever f?r m?jlighet att umg?s ?ver
klassgr?nser och m?jlighet att delta i aktiviteter anordnade av lokala f?reningar som
ett s?tt att bygga framtida fritidsintressen. Samarbetet med elevassistenter fungerar
inte alltid tillfredsst?llande och l?rare i fritidshem upplever sig kluvna mellan sina
olika uppdrag som l?rare i skolan, p? fritidshemmet och som bemanningsansvariga.