?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt lä-rare/speciallärare/specialpedagoger i skolår 4-6 använder sig av resultaten från de nationella proven i matematik i årskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var också att ta reda på hur stödet är organiserat för de elever som inte uppnådde godkänt resultat på proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. På vilket sätt tar lärarna/speciallärarna/specialpedagogerna del av resultaten från de nationella proven i matematik och vad får de reda på eller vad tar de reda på?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nådde upp till kravnivån på nationella proven i matematik?3. Hur vill lärarna/speciallärarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärandet ses som en språklig och social företeelse. Vi lär av erfarenheter från oss själva och andra. Genom språket kan vi dela varandras erfarenheter.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej.Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever?Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback?Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback?Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille?MetodI studien anva?nds två metoder. Intervju används för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.