Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Idag Ă€r datorn en sjĂ€lvklarhet i de flesta hem. Ökningen i anvĂ€ndandet av datorspel hos barn vĂ€cker intresset över hur bra sĂ„ kallade lĂ€rospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag Ă€r utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur vĂ€l fungerar de för barn som har nĂ„gon form av funktionshinder och dĂ„ framförallt med inlĂ€rningssvĂ„righeter? Autism Ă€r ett funktionshinder som bland annat innebĂ€r inlĂ€rningssvĂ„righeter och svĂ„righeter i kommunikation.

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

Abstract ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? Marie Nilsson Ulrika Wendel Nilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher ? a day of technical activities using programme friendly Lego). LÀrarutbildningen; Malmö högskola.

SammanfattningBakgrund: KÀngurumetoden, kangaroo care (KC) som innebÀr att barnet ligger hud-mot-hud med sin förÀlder eller anhörig, anvÀnds i nÀstan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. KÀngurumetoden har Àven anvÀnts pÄ prematura barn och barn med lÄg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling Àr att informera och lÀra förÀldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten.Syfte: Syftet var att beskriva kÀngurumetodens pÄverkan pÄ prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g.Metod: Beskrivande allmÀn litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gÀller tillvÀxt, nervsystemets utveckling, hÄllande av temperatur, matning, interaktion, grÄt vid smÀrta samt morbiditet och mortalitet. HjÀrtfrekvens och saturation pÄverkades inte alls eller negativt i jÀmförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gÀllde pÄverkan pÄ andningen samt utveckling och inlÀrningSlutsats: Hur barnet pÄverkas av KC Àr individuellt och beror pÄ barnets utgÄngslÀge, men det ger en större förekomst av positiva effekter Àn negativa effekter dÄ den anvÀnds pÄ prematura barn..

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Inom forskning kring artificiell intelligens lÀggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmÄgor som simulerar mÀnniskans. DÀrav var syftet med uppsatsen att studera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 pÄverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund anvÀndes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i sÄ fall, hur Aibos lydnad, sinnestÀmning/emotionellt tillstÄnd och aktivitet pÄverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bÀttre lydnad Àn bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva kÀnslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att fÄ förstÄelse för hur lÀrare respektive specialpedagoger ser pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter, dels att undersöka om socioemotionella svÄrigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville ocksÄ belysa om samverkan mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att komma till rÀtta med elevens problem.För att kunna nÄ denna förstÄelse har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lÀrare respektive tre specialpedagoger pÄ tvÄ skolor. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen Àr:Hur ser lÀrare respektive specialpedagoger pÄ elever i socioemotionella svÄrigheter?Kan elevers socioemotionella svÄrigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svÄrigheter?VÄrt resultat visar att synen som lÀrare respektive specialpedagoger har pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter Àr att det i första hand handlar om utagerande beteende.VÄr undersökning visar ocksÄ att barn i socioemotionella svÄrigheter har avsevÀrda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare pÄ hur viktigt det Àr med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rÀtta med en elevs problem..

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD Àr en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsÀttningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad Àn flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna Àr inte lika omfattande, dock finns en kÀnnedom att mer Àn hÀlften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 Är. Studiens syfte Àr att undersöka hur personer med ADHD pÄverkas av omgivningens syn pÄ diagnosen. Den utvalda metoden för studien Àr kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras pÄ intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

VÄrt huvudsakliga syfte med denna uppsats Àr att ge lÀsaren insikt i vad klÀder och klÀdkoder egentligen betyder pÄ en mer abstrakt nivÄ. Framförallt vill vi analysera detta Àmne med hjÀlp av en strikt affÀrsmÀssig klÀdkod i samband med social interaktion. Specifikt har vi valt att utgÄ frÄn en rekryterares och en arbetssökandes interaktion vid en intervjusituation. Som metod har vi valt att tillÀmpa en kvalitativ litteraturstudie och en avgrÀnsad fallstudie. VÄrt huvudsakliga perspektiv genom uppsatsen Àr symbolisk interaktionism.