Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och sprÄkligt samspel mellan pedagog och flersprÄkiga barn i förskolan. En studie utifrÄn Vygotskijs sprÄkutvecklingsteori.Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva interaktionen och det sprÄkliga samspelet mellan pedagog och flersprÄkiga barn i förskolan. Dessutom Àr syftet att studera pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas sprÄkstödjande för flersprÄkiga barn i förskolan utifrÄn Vygotskijs sprÄkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som innebÀr att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) sprÄkutvecklingsteori har anvÀnds som grund till detta arbete. Han menar att barns sprÄkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hÀnger samman och pÄverkar varandra i ett komplext system.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Under de senaste Ären har ekonomiska problem uppstÄtt i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger pÄ att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgÀnglig. Den ökadeinteraktionen med lÀsare stÀller krav pÄ att journalister mÄste förÀndra sin roll i jÀmförelse medhur man tidigare arbetat med lÀsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare pÄ UNT samt lÀsare, med syfte att undersöka journalistens roll iinteraktion med lÀsare.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Syftet med denna studie har varit att öka vÄra kunskaper om förskollÀrares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat pÄ hur förskollÀrare beskriver att TAKK anvÀnds pÄ samlingar, hur TAKK anvÀnds i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn pÄ samlingarna. Ett fjÀrde fokus har varit pÄ hur TAKK, enligt förskollÀrarna, pÄverkar barns med DS sprÄk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört Ätta intervjuer med förskollÀrare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fÄtt utbildning av TAKK via habiliteringen.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera pÄ, det Àr genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lÀrande. I en samspelande atmosfÀr Àr vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, Àven vuxnas nÀrvaro i barns livsvÀrldar och en avspÀndhet inför övertrÀdelse av grÀnser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en smÄbarnsverksamhet pÄ förskolan.Syfte:Syftet med min studie Àr att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaförestÀllning, kan tillföra barns interaktion med hjÀlp av multimodala verktyg i förskolan.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utlÀndsk bakgrund har av att leva med inflytandet frÄn flera kulturer, samt hur det pÄverkar deras syn pÄ den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frÄgestÀllningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? PÄ vilket sÀtt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras sjÀlvupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgÄng i det svenska samhÀllet, exempelvis nÀr de söker arbete? För att besvara frÄgorna har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och Äldrar har intervjuats.

Sammanfattning Dagens barn vÀxer upp i ett samhÀlle dÀr tekniker som pekskÀrmar, pekplattor och mobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vÄr vardag. Detta medför en ökad anvÀndning av appar utformade för dessa enheter och det finns sÄledes en intressant aspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gÄ till vÀga för att pÄ bÀsta sÀtt skapa appar Àmnade för barn. Syftet med denna studie Àr att undersöka generella designprinciper som applikationsutvecklare anvÀnder vid utveckling av appar för barn som slutanvÀndare och dÀrtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlÀttar barns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vÄr frÄgestÀllning: Hur förhÄller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar Àmnade för barn? UtifrÄn denna frÄgestÀllning undersökte vi relevant forskning inom omrÄdet för att kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda pÄ vad som Àr viktigt att ha i Ätanke nÀr man skapar appar för barn.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

AnvÀndandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av sÄ kallade lÀromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste Ären i Sverige. Trots det ökade anvÀndandet sÄ saknas det undersökningar i omrÄdet. För att undersöka omrÄdet har en fallstudie genomförts pÄ en specifik lÀromedelsapplikation i matematik för grundskolan. LÀromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och Àr baserad pÄ den svenska lÀroplanen i matematik. FrÄn ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en lÀromedelsapplikation kan designas i relation till hur den Àr utvecklad för att fungera som ett lÀromedelsverktyg.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Studiens huvudsyfte Àr att utforska HVB-personalens kÀnslomÀssiga pÄfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien Àr baserad pÄ fenomenologisk ansats, med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som bÄde givande och krÀvande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men Àven sprÄk- och kulturkompetens betonas.