Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollÀrares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att anvÀnda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollÀrares interaktion med barnen i syfte att se hur förskollÀraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollÀrare innebÀr att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskollÀraren Àr tydlig med det som förvÀntas av barnen och av förskollÀraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskollÀraren kan anvÀnda sig utav humor och det ansÄgs att humor Àr en del av en lÀrares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskollÀraren bekrÀftar varje barn och visar intresse för barnet.

I bÄde vÄra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen pÄ förskolans gÄrd varierar i omfattning. Det hÀr innebÀr att barnen pÄförskolans gÄrd har olika förutsÀttningar till ett utökat lÀrande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen pÄ förskolegÄrdenoch hur den hÀr interaktionen kan stötta barnens lÀrande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de Àldre barnen pÄ gÄrden.Det hÀr examensarbetet tar sin utgÄngspunkt pÄ förskolans gÄrd som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de Àldsta barnen pÄ förskolans gÄrd och hur detta kan stöttabarnens lÀrande. Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lÀrande dÀr stöttning och interaktion Àr betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som bestÄr av videofilmer ochfÀltanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, dÀrbarnen Àr 3-5 Är.

I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lÀrande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar ocksÄ vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av fÀltstudier baserade pÄ observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har Àven en enkÀtundersökning genomförts i syfte att ta reda pÄ attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur.

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva pÄ vilket sÀtt licensierade vÄrdhundar kan fungera som ett komplement i omvÄrdnaden av barn med autismspektrumtillstÄnd. Syftet var ocksÄ att beskriva kvaliteten av artiklarna utifrÄn den metodologiska aspekten urval. En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes utifrÄn tvÄ artiklar med kvalitativ ansats, tvÄ artiklar med kvantitativ ansats, fyra artiklar med kvalitativ ansats och kvantitativa mÀtningar, samt tvÄ artiklar med kvantitativ ansats och kvalitativa inslag i form av observationer. De inkluderade artiklarna hade publicerats mellan Ären 1989 och 2013. De databaser som anvÀndes för artikelsökningen var Academic Search Elite, Cinahl och PubMed med sökorden: Dogs, Child, Autism Spectrum Disorders, Animal-assisted, Service dogs, Autism samt Therapy Dogs.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa och beskriva hur barn i fem Ärs Äldern gör nÀr de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstÄr den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de anvÀnder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar ocksÄ vad de minns nÀr de spelar spelet för andra gÄngen.

Autism Àr ett livslÄngt handikapp som stÀller stora krav pÄ familj, skola, sjukvÄrd samt övriga personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vÄrdare behöver medvetandegöras om sina förestÀllningar eftersom dessa styr bemötandet. MÄlet för behandlingen Àr mÄlmedveten trÀning eftersom förmÄga till social inlevelseförmÄga mer eller mindre saknas hos sÄvÀl barn som vuxna med autism.Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att frÀmja utvecklingen av barn med autism, samt vilken pÄverkan dessa metoder hade pÄ barn- vÄrdarrelationen.Litteraturstudien var en granskning och en sammanstÀllning av ett specificerat forskningsomrÄde/Àmne. Resultatet visade pÄ att vÄrdare som anvÀnt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbÀttrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik pÄverkades barnen med autism pÄ olika positiva sÀtt.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Examensarbetets mÄl har varit att utforma en artefakt som ska skapa förutsÀttning för interaktion mellan mÀnniskor i den offentliga miljön.Intervjuer, observationer och anvÀndarstudier har legat till grund för arbetet och litteratur som har stött ledorden vilka har varit anvÀndandet, hÄllbarhet och vardagens estetik.Designprocessen har varvats med ovanstÄende metoder, formarbete och egna reflektioner i Àmnet.Resultatet blev en artefakt som jag har gett namnet Logui vilket betyder tala till, tala om pÄ latin..

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

En av förskolans viktigaste uppgifter Àr att hjÀlpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter de barn som har svÄrt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken Àr samt hur miljön pÄ förskolan pÄverkar barnens förutsÀttningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten pÄ förskolan. I leken lÀr barnen, har startar det livslÄnga lÀrandet. I leken trÀnar barnen upp sin sociala kompetens och de fÄr pÄ olika sÀtt bearbeta det som de upplever i sin vardag.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.