Denna uppsats handlar om hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete pÄ. Mina frÄgestÀllningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete pÄ? För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tre pedagoger som Àr verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats Àr att det blir skillnader i det tematiska arbetssÀttet, beroende pÄ vilken teori man vÀljer att utgÄ ifrÄn eller vilket synsÀtt man har.

Den vanligaste formen av korruption Àr enligt Brottsförebyggande rÄdet den form av korruption som benÀmns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen Äterfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter frÄn olika organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan anvÀndas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, anvÀnds för att belysa teoriernas förmÄga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att sÄvÀl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflÀtningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och frÄn utomstÄende har viss betydelse för att korruption uppstÄr och för dess omfattning.

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

Under senare Är har det frÄn mÄnga hÄll hÀvdats att redovisningen Àr förÄldrad och ger en felaktig bild av företagens vÀrde. Kritiker menar att det inte finns nÄgon koppling mellan ett företags redovisade vÀrde och dess marknadsvÀrde. Detta beror frÀmst pÄ att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital bestÄr bland annat av humankapital, varumÀrke, patent, kundrelationer och informationssystem. DÄ ett varumÀrke kan anses vara en betydande tillgÄng i sig vill vi avskilja det frÄn det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur intellektuellt kapital och varumÀrke kan aktiveras som tillgÄngar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetÀra vÀrden det skulle ge.

Att matematik inte Àr det mest populÀra Àmnet i skolan Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar pÄ sjunkande attityder till Àmnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och Àldre elever. För att undersöka detta har enkÀter besvarats av 334 elever i Ärskurs 3-9, det vill sÀga elever i Äldrarna 9-15 Är. Undersökningen genomfördes i tre skolor frÄn tvÄ olika kommuner i mellersta Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Under de senaste 100 Ären har vÀrldens befolkning ökat avsevÀrt. Sveriges Äldersfördelning har sedan 1930-talet pÄverkats av tre perioder med höga födelsetal som har mynnat ut i tre generationer; Rekordgenerationen (1941-1960), Generation X (1961-1976) och Generation Y (1977-1992). Dessa generationers vÀrderingar relaterade till arbetet skiljer sig pÄ flera punkter vilket ligger till grund för denna uppsats. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra olika generationers vÀrderingar relaterade till arbetet i tre fastighetsbolag och undersöka vilken pÄverkan generationstillhörighet kan ha pÄ dessa vÀrderingar. Problemformuleringen lyder enligt följande; Hur stor pÄverkan kan generationstillhörighet ha pÄ vÀrderingar relaterade till arbetet i fastighetsbolag? För att öka förstÄelsen i Àmnet har vi inlett den teoretiska referensramen med att presentera karaktÀrsdrag för varje generation, dÀrefter har vi redogjort för deras vÀrderingar angÄende karriÀr, arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt ledarskap.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Med utgÄngspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en sÄ kallad Learning study. Elevernas förstÄelse av lÀrandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Elevernas lÀrande har jÀmförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. TvÄ klasser i skolÄr fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lÀrandet med avseende pÄ specifika kritiska aspekter.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur mÀn och maskulinitet framstÀlls i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. FrÄgestÀllningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur mÀnnen framstÀlls i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och Àven vilka likheter och skillnader som kan pÄvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag pÄ bÄde traditionell TV och webb-TV för att pÄ sÄ sÀtt pÄvisa en skillnad mellan dessa, dÄ reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell mÄlgrupp. Urvalet har ocksÄ bestÄtt i att urskilja olika mediegenerationer dÀr dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.

The Center for Genomics and Bioinformatics (CGB) is an academic department at Karolinska Institute. Generally stated, the CGB department is committed to the generation and management of genetic information by approaches aiming at elucidating the connection between genes, protein and function.WiGID is a genome information database that is available through WAP (Wireless Application Protocol).Our version of WiGID is based on WML, PHP and PostgreSQL as a database server.One of the changes on the old WiGID application was the creation of a relational database with seven tables and one view, instead of the file that represented the database on the old version. We also changed the script language from python to PHP.The search engine ability has been extended with three new search alternatives for a user to choose from. Each choice leads to other, sometimes multiple choices.A GUI has been created for the administrator, to be able to insert information into the database.The structure of the search engine is primarily for narrowing down the search result on the phone display, thereby making the search efficient..

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för inlÀrning genom olika lÀrstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda pÄ huruvida grammatikundervisningen sÄ som den ser ut idag ger somliga elever sÀmre förutsÀttningar för att gÄ vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskÀmnet pÄ högstadie- och gymnasienivÄ och tar reda pÄ i hur stor utstrÀckning lÀrstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rÄdande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgÄngar till kulturellt kapital. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Dunn & Dunns lÀrstilsforskning, som gör gÀllande att olika individers inlÀrningsförmÄga pÄverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp pÄ svenska förhÄllanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgÄngar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frÄgeformulÀr, klassrumsobservationer och enkÀtundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser frÄn tvÄ skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, fÄr möjlighet till inlÀrning genom sin starkaste lÀrstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lÀrstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förÀndras genom familjekulturer som formar praktisk hjÀlp mellan generationer i Sverige. HÀr studeras den hjÀlp som förÀldrar ger till sina vuxna barn, och sÀrskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv bÄde hur vanligt förekommande hjÀlpen Àr och vilka faktorer som avgör vem som fÄr och ger hjÀlp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjÀlp som ges och huruvida de strukturerna pÄverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.Metoden för uppsatsen Àr kvantitativ analys av enkÀtsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning pÄ omrÄdet. Materialet har hÀmtats ifrÄn forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.