Socialt kapital bland organiserade ungdomar
I ungdomsåren skapar vi grunden för de värderingar vi bär med oss resten av livet. För att fylla ett samhälle med deltagande, kunniga och tillitskännande medborgare är det med andra ord viktigt att introducera dessa värden redan i ungdomsåren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara på huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken på socialt kapital än oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201). Göteborgsprofessorn Bo Rothstein utesluter att föreningsmedlemskap skulle bygga tillit genom att göra en regressionsanalys på surveydata. Den visar ett samband mellan individers tillit till andra människor och dess tillit till statliga institutioner. Barn och ungdomars socialisering kan delas in i två processer: den primära och den sekundära socialiseringsprocessen. Under den primära socialiseringsprocessen formas barnets världsbild och värderingar av de absolut närmas stående individerna, oftast föräldrarna. I den sekundära socialiseringsprocessen spelar skolan, media och fritidsaktiviteter stor roll för individens värderingar. Ibland kan den sekundära socialiseringsprocessen snarare handla om en resocialisation då värderingar formade under den primära socialiseringsprocessen justeras. Mitt kvantitativa material har jag hämtat från de årliga undersökningarna som SOMinstitutet (Samhälle Opinion Media) vid Göteborgs universitet gör. Jag har avgränsat materialet till ungdomar mellan 15-29 år. Mina undersökningar med SOM-materialet som grund visar att ungdomar som är medlem i en eller flera organisationer diskuterar politik oftare, hyser större tillit till andra människor samt har som grupp högre valdeltagande än de ungdomar som inte är medlemmar i någon organisation. Slutsatsen blir försiktigt, men ändå att organiserade ungdomar visar större tecken på socialt kapital än oorganiserade. Dock spelar graden av engagemang liten roll.