Problem: Leder en hög andel rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget nÄgon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller rÀntabilitet pÄ eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda pÄ storleken pÄ dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats Àr att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen rÀntebÀrande skulder i förhÄllande till eget kapital och lönsamhet frÄn Är 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det Àr den finansiella risken eller rörelserisken som Àr den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats Àr en totalundersökning av koncerner med företag pÄ Nasdaq OMX large cap. NödvÀndig data har hÀmtas frÄn AffÀrsdata och dÀrefter lagts in i ett Excel-dokument för att berÀkna nyckeltal och samband..

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Bakgrund:Bröstcancer Àr den cancerform som Àr vanligast bland kvinnor i Sverige i dag. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer kan uppleva bÄde kÀnslomÀssiga och kroppsliga svÄrigheter i samband med bröstcancerbehandlingen. Ofta pÄverkas hela familjen av kvinnans sjukdom. RÀdsla, sorg och oro Àr vanligt förekommande kÀnslor hos den drabbade kvinnan och hennes familj.Problem:Den yngre kvinnas upplevelser av bröstcancerbehandling kan vara annorlunda Àn den Àldre kvinnans upplevelser dÄ livet har ett annat fokus med exempelvis smÄ barn och karriÀr.Syfte:Att belysa den yngre kvinnans upplevelser av bröstcancerbehandling.Metod:En litteraturstudie med manifest innehÄllsanalys har gjorts pÄ fyra sjÀlvbiografiska böcker. Graneheim och Lundmans kvalitativa (2004) innehÄllsanalys har anvÀnts vid analysen av böckerna.Resultat:I resultatet framkommer det att kvinnorna förlorar sin trygghet, kÀnner rÀdsla för behandlingen och upplever rÀdsla att dö.

Denna rapport handlar om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare i ett elev perspektiv. Den anvÀnda metoden Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkÀter, 8 intervjuer varav tvÄ fördjupade med elever i olika Äldrar och pÄ olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, strukturerad, ha god ordning, Àmneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser pÄ att elever stÀller andra och högre krav pÄp lÀraren med stigande Älder.

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

I denna studie undersöktes hur feedback pÄverkar tillförlitligheten i Àldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmÄl. Detta skedde genom ett experiment med 35 deltagare som vid ett tillfÀlle fick se ett kort hÀndelseförlopp pÄ film. Deltagarna delades sedan in i tvÄ grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfÀlle fylla i ett frÄgeformulÀr med 42 frÄgor rörande hÀndelseförloppet. Experimentgruppen erhöll tvÄ typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frÄgor visade bÄda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback Àn vid icke-stödjande feedback.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Introduktion:Det rÄder enighet om att det intraokulÀra trycket, IOP, varierar över dagen. Normalt Àr att ett högsta vÀrde nÄs under natten eller tidig morgon medan ett lÀgsta vÀrde oftast nÄs under kvÀllen. Det finns ett flertal faktorer, kortvariga som lÄngvariga, som har potentialen att pÄverka bÄde det verkliga och det uppmÀtta IOP. MÀtinstrumenten, de olika typerna av tonometrar, kan ocksÄ ge olika resultat.Syfte:Syftet med denna studie var att mÀta förÀndringen i IOP över dagen hos yngre och friska individer.Metod:IOP mÀttes pÄ 44 yngre friska personer, 39 kvinnor och 5 mÀn, med en non-contact tonometer. TvÄ mÀtningar gjordes samma dag, den första mellan 08:00 och 08:30 och den senare mellan 16:30 och 17:00.

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur vithet, vÀsterlÀndsk normativ femininitet och klass pÄverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berÀttelser med hjÀlp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till vÀsterlÀndsk normativ femininitet? PÄ vilka sÀtt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berÀttelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus pÄverkas av förestÀllningar om vÀsterlÀndskhet, klass och de vÀsterlÀndska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

De kallas generation K för kartlagd, generation O för ordning, generation Why för varför, generation C för content (innehÄll). De kallas homo zappiens för hur de zappar sig igenom livet.Generation Y Àr dagens unga vuxna som Àr uppvuxna i ett högteknologiskt samhÀlle. Deras sÀtt att konsumera och leva skiljer sig frÄn tidigare generationer. Den allmÀnna bilden av generation Y Àr en lat, slösaktig generation, som Àr bortskÀmda av sina förÀldrar och stÀller höga krav som konsumenter. Detta examensarbete behandlar begreppet generation Y och fokuserar pÄ att kartlÀgga vem de Àr och deras förhÄllande till konsumtion och mÀrken.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lÀmnar utgörs av flera olikainformationskÀllor. En betydande del av dessa utgörs av Ärsredovisningar ochdelÄrsrapporter. PÄ grund av rÄdande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det Àr dÀrförangelÀget att studera vad en ökad upplysningsnivÄ medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet Àr att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet pÄ egetkapital och upplysningsnivÄn i företagens Ärsredovisningar och delÄrsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivÄn har störstpÄverkan pÄ kostnaden för eget kapital.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till företag som för nÀrvarande Àr noterade pÄ NasdaqOMX Stockholm.

Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Än idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.