Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Bröstcancer Àr den vanligaste dödsorsaken hos medelÄlders kvinnor i Sverige. Det gÄr att upptÀcka sjukdomen genom hÀlsoundersökningar med mammografi (screening) och pÄbörja behandling i tidigt skede för att förbÀttra prognosen och bibehÄlla livskvalitet. Cirka 600 000 kvinnor undersöks Ärligen med mammografi screening inom det nationella programmet. Dock Àr det mellan 13 % och 31 % kvinnor, som inte deltar i mammografiscreening. Effekten pÄ dödligheten beror pÄ deltagarfrekvensen, sÄ dÀrför Àr det viktigt att strÀva efter att uppnÄ hög deltagande grad inom screening.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i att erhÄlla anstÀllning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i processen att erhÄlla anstÀllning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrÄn en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartlÀggning samt stödja utifrÄn motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning, utveckla personens förmÄgor och sjÀlvmedvetenhet.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar för lÀrande som anvÀndningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lÀrande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lÀrande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestÄende av tre steg, som avser att förbÀttra en organisations kundnöjdhet. För att uppnÄ detta anvÀndas bland annat en plattform baserad pÄ gamification dÄ den innehÄller poÀng, resultattavlor och feedback. Syftet med att anvÀnda gamification i programmet Àr att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lÀrande.

BAKGRUND: Ljud Àr en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud Àr olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sÄng Àr ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud frÄn ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet frÄn hÄrda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vÄr studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.VÄra tre frÄgestÀllningar Àr:Hur pÄverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur pÄverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?PÄ vilket sÀtt arbetar pedagogerna med att förÀndra sin ljudmiljö?METOD: Studien Àr gjord med self report som metod, och Àr kvalitativ.

Efter att den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har formativ bedömning i undervisningen fÄtt ett betydligt större fokuseringsomrÄde Àn tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlÀrning. Detta har resulterat i att mÄnga lÀrare har förÀndrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lÀrare arbetar med formativ bedömning? Vilka Äsikter de har och hur den formativa bedömningen pÄverkar elevernas inlÀrning och i sÄ fall hur? Studien omfattar fyra stycken lÀrare med mÄnga Ärs arbetslivserfarenheter inom lÀraryrket.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Konsulter Àr i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvÀrdering av Ätta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gÀller deras förmÄga att hantera kommunikation mellan konsult och kund pÄ ett optimalt sÀtt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att fÄ fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de tvÄ individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.BÄda företagen Àr vÀl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt vÀlmÄende för deras anstÀlldas kompetens. Stort ansvar överlÀmnas till konsulterna frÄn uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser pÄ en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas Älder vid undersökningstillfÀllet var 14-15 Är. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och Àmnet litteratur. Undersökningen Àgde rum under en period pÄ Ätta veckor, varav arbetet pÄgick under tvÄ veckor i varje klass.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

MilitÀrförband utsÀtts för olika stressmoment i sitt arbete pÄ insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det fÄ katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anstÀllda fÄr inför utlandstjÀnstgöring och hur den hjÀlper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förstÄelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades pÄ djupintervjuer med Ätta deltagare som tjÀnstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade pÄ hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk trÀning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, Àven om det till stor del Àr individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter..

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.