Detta Àr ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete pÄ en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av tvÄ barnskötare och en förskollÀrare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas sprÄkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom dÄ arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svÄrigheter i att ta sig vidare inom detta omrÄde, samt att se hur arbetet hjÀlper barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar under arbetet var ?Hur ser det sprÄkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget pÄ avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom sprÄkutvecklande arbete? Hur kan vi hjÀlpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?? Vilka Àr arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet sÄ har vi anvÀnt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lÀrande och tÀnkande.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Denna uppsats handlar om handledare pÄ ett fontÀnhus och hur de förhÄller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebÀr sjÀlvkÀnnedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhÄllningssÀtt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sÀtta grÀnser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig Ät beroende pÄ hur personlig/privat man som handledare vill vara. GrÀnsdragning Àr en del av arbetssÀttet pÄ fontÀnhuset. Att sÀtta grÀnser Àr viktigt dÄ man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Denna studie har flera, men sammanhÀngande, syften. För det första Àr syftet att undersöka om och i sÄ fall varför lÀrare i förskoleklasser och i Är ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. För det andra Àr syftet att belysa hur lÀrarna i frÄga arbetar, om förskolans och grundskolans lÀrare skiljer sig Ät betrÀffande arbets- och förhÄllningssÀtt samt om och i sÄ fall hur lÀrarna har förÀndrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lÀrarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. Vidare visar det sig att det sprÄkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lÀrarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tÀnkande, lÀrande och kÀnslobearbetning.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Abstract / introduktionStudiens syfte var att undersöka upplevelser kring aspekter av vuxenblivandet bland adopterade; sÄsom studier, flytta hemifrÄn, skaffa partner, bilda familj och arbete. FrÄgestÀllningarna berörde Àven om adoptionsidentiteten, kön och ursprungsland hade nÄgon betydelse för upplevelserna av vuxenblivandeprocessen.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor och sex mÀn födda 1969-1992 i Sydkorea och Colombia/El Salvador. Materialet analyserades med en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatanalysen synliggjorde att den stora variationen i upplevelser och erfarenheter i stor utstrÀckning relaterade till familjrelationer och etnisk sjÀlvidentitet och extern etnicitetsidentifiering. Vuxenblivandet som en positiv respektive problematisk erfarenhet kunde Àven relateras till individuellt förhÄllningssÀtt..

Denna uppsats utgÄr frÄn tre texter av Torbjörn TÀnnsjö och tittar pÄ huruvida kollektiv kan sÀgas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns nÄgot sÄdant som kollektiva handlingar..

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Bröstcancer Àr den vanligaste dödsorsaken hos medelÄlders kvinnor i Sverige. Det gÄr att upptÀcka sjukdomen genom hÀlsoundersökningar med mammografi (screening) och pÄbörja behandling i tidigt skede för att förbÀttra prognosen och bibehÄlla livskvalitet. Cirka 600 000 kvinnor undersöks Ärligen med mammografi screening inom det nationella programmet. Dock Àr det mellan 13 % och 31 % kvinnor, som inte deltar i mammografiscreening. Effekten pÄ dödligheten beror pÄ deltagarfrekvensen, sÄ dÀrför Àr det viktigt att strÀva efter att uppnÄ hög deltagande grad inom screening.