Baserat pÄ den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska lÀroböcker för vuxna andrasprÄksinlÀrare behandlar temat hÀlsa. Analysen görs pÄ tre nivÄer: text, diskursiv praktik och social praktik. PÄ textnivÄ visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur lÀroböckerna framstÀller hÀlsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. PÄ den diskursiva praktikens nivÄ fokuserar uppsatsen pÄ interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger pÄ ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhÄller analysen hur texterna Àr en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hÀlsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhÀlle, och fungerar som en brÀnnpunkt för vÀrden som Àr framtrÀdande i vÀsterlÀndsk kultur..

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Ett missfall Àr en stor och omtumlande hÀndelse i en kvinnas liv. Under denna tid har vÄrdgivaren stor betydelse i hur kvinnan klara sin situation och för att kunna gÄ vidare. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd vid missfall. Detta kan hjÀlpa sjuksköterskor att förstÄ kvinnan bÀttre i hennes situation vid missfall.  Metoden var en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Materialet som anvÀnts för att fÄ fram översikten Àr nio stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhĂ€lsan har en viktig del i arbetet för att fĂ„ ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en innehĂ„llsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att fĂ„ en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hĂ€lsosamtalet och detta samtal Ă€r ofta grunden till hĂ€lsoarbetet nĂ€r de har identifierat övervikt hos eleven.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tÀnkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen pÄ mÄngkulturella storstadsskolor. Studien lÀgger fokus pÄ barn som har ett annat förstasprÄk Àn svenska. Undersökningsmetoderna Àr av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen Àgde rum pÄ tre olika mÄngkulturella storstadsskolor dÀr majoriteten av eleverna Àr flersprÄkiga. Undersökningsgruppen bestÄr av olika lÀrare pÄ dessa skolor.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som anvÀnds pÄ ett vardagligt och avspÀnt sÀtt. Men det finns lite forskning i Sverige pÄ omrÄdet och frÄgan Àr om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebÀr samspel i grupp för individen? Syftet Àr att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr med en fenomenologisk forskningsansats, dÀr individernas upplevelse av fenomenet stÄr i fokus.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Denna uppsats behandlar engelska som frÀmmande sprÄk och vilken roll genus kan spela för elevers lÀrande av sprÄket. Genom observationer och enkÀter i Är 5 och Är 6 har vi undersökt hur aktiva eleverna Àr under lektionsförloppen och vilken instÀllning de har till engelska som Àmne. Undersökningen visar att pojkar och flickor har skilda intressen och detta kan pÄverka sprÄkinlÀrningen. Pojkarna tog överlag större plats i klassrummet Àn flickorna gjorde. Pojkarna var mer aktiva under talövningarna medan flickorna var mer koncentrerade vid sjÀlvstÀndigt arbete och fokuserade pÄ lÀrandet.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

SamhÀllets utveckling medför att organisationerna stÀndigt mÄste utvecklas. Det stÀlls krav pÄ dels organisationerna, men Àven individerna att följa samhÀllets utveckling. Ett medel organisationerna kan anvÀnda för att följa denna utveckling Àr kompetensutvecklingsinsatser.Det Àr vikigt att det görs en bra planering, för att organisationerna ska fÄ ett bra resultat av kompetensutvecklingsinsatsen. VÄrt syfte med uppsatsen kan beskrivas i tvÄ delar. Dels att analysera konsulters utsagor om planering av kompetensutvecklingsinsatser med avseende pÄ förutsÀttningar och hinder för individuellt lÀrande, samt med utgÄngspunkt i det första delsyftet analysera konsulters mönster och skillnader i planeringen av kompetensutvecklingsinsatser.Denna studie har genomförts genom en kvalitativ strategi, dÀr vi har utfört sex stycken halv-strukturerade intervjuer med konsulter frÄn olika organisationer.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhĂ€lsan har en viktig del i arbetet för att fĂ„ ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en innehĂ„llsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att fĂ„ en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hĂ€lsosamtalet och detta samtal Ă€r ofta grunden till hĂ€lsoarbetet nĂ€r de har identifierat övervikt hos eleven.

Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.