Rekommendationer fra?n Livsmedelsverket manar till ett o?kat intag av frukt och gro?nsaker samtidigt som halten av beka?mpningsmedel, pesticider, i dessa gro?dor har diskuterats myck- et. En fra?ga som ofta sta?lls i denna diskussion a?r ifall svenska frukter och gro?nsaker innehar la?gre halter av dessa beka?mpningsmedel och a?ven huruvida nuvarande niva?er av beka?mp- ningsmedel i frukt och gro?nsaker ger negativa ha?lsoeffekter. Syftet: Att underso?ka fo?rekomsten av pesticidrester i frukter och gro?nsaker och studera hur dessa skiljer sig i svenska gro?dor ja?mfo?rt med gro?dor odlade i andra la?nder. Dessutom a?mna- des underso?ka hur pesticider pa?verkar ma?nniskan. Metod: Litteraturstudie genomfo?rdes med hja?lp av artikelso?kning i databaserna PubMed och Web of Knowledge.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Marknaden av smarta mobila enheter blir sto?rre och sto?rre och det kan vara ett bra sa?tt att na? ut med sin tja?nst eller produkt till den breda massan genom att driftsa?tta en mobilapplikation. De applikationer som kan installeras pa? de mobila enheterna och som anva?nder sig av enhetsspecifika funktioner kallas native-applikationer och a?r bundna till en plattform. De kan da?rfo?r bara anva?ndas av de enheter som anva?nder sig av den plattformen.

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.