Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet nÀr det gÀller att samtala med förÀldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svÄra. I vÄr studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger pÄ tre olika skolor i Stockholms lÀn. De pedagoger vi valt att intervjua Àr en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lÀrare i de lÀgre Äldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger Àven genomföra en försöksintervju med en lÀrare. Studien utgÄr frÄn ett interaktionistiskt perspektiv och bygger pÄ teorier frÄn Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

SammanfattningVi som har valt att skriva om pedagogisk kartlÀggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lÀrare och arbetar i Är 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar pÄ en F-6 skola. Vi valde det hÀr Àmnet för att vi genom vÄr pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns nÄgra tydliga svar pÄ hur en kartlÀggning ska genomföras. I bakgrunden hittar lÀsaren b l a vilka direktiv som stÀlls frÄn Skolverket, Lpo 94 (LÀroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av sÀrskilt stöd och om kartlÀggning inför skrivandet av ÄtgÀrdsprogram.Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av ÄtgÀrdsprogram eller i alla fall ingÄr i den processen. Vi anvÀnde oss av en intervjuguide med relativt öppna frÄgor för att kunna möta den vi intervjuade och fÄnga upp intressanta trÄdar i intervjusamtalet. Vi ville fÄ en djupare förstÄelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprÀttar ÄtgÀrdsprogram.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhÄllningssÀtt, eftersom vi under arbetets gÄng ville vara öppna för andra tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare arbetar med pedagogisk kartlÀggning pÄ individ och miljönivÄ.Resultatet visar att skolorna gör nÄgon form av kartlÀggning.

BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. VÄruppfattning Àr att lÀrare kÀnner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som lÀggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig pÄ egna erfarenheter som verksamma lÀrare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lÀrare skullevara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lÀrarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lÀrare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser pÄ detta projekt.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.