Vad anser lärare om skolutvecklingsprojekt?
BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Våruppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skullevara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt. I syftet ingår att undersöka hur lärareuppfattar utvecklingsprojektets olika delar och om projektet inneburit förändringar i deras synpå matematik och i verksamheten.METOD:Undersökningen gäller lärare på förskola och grundskola i en kommun. Utifrån ett registeröver förskolor och skolor samt antal anställda, valdes de arbetsplatser ut som skulle ingå iundersökningen. Arbetsplasterna valdes ut med tanke på att få både en geografisk ochstorleksmässig spridning. På de utvalda arbetsplatserna delades enkäter ut till alla anställdasom arbetar med barnen/eleverna i verksamheten, förutom år 7-9 där endast matematiklärarnafick enkäter.RESULTAT:Undersökningen fokuserade på olika delar av ett kompetensutvecklingsprojekt. Dessa delarhandlade om kompetensutbildning som utgått från eget behov, samarbete i arbetslag och medandra kollegor, skolledningens roll, konkreta förändringar som gjorts i verksamheten och omsatsningens betydelse och syfte. Resultaten visade att uppfattningen om projektet delvis skildesig åt inom de olika delarna och även till viss del mellan olika lärarkategorier. Majoriteten avdem som deltog menade att externa aktiviteter som utgått från behov varit bra och mestadelsuppfyllt förväntningarna. Likaså ansåg de flesta att satsningen var en viktig insats förutvecklingen av matematiken inom förskola/skola men att syftet med den inte fullt ut skullenås på det sätt den idag bedrivs. Det kan delvis bero på att ledningens roll upplevdes relativtotydlig. Många uppgav att ledningen inte informerade sig om arbetets gång och inte hellerkontinuerligt utvärderat arbetet eller att de inte visste om ledningen gjorde detta. Tiden förreflektion och samtal kring arbetet upplevdes otillräcklig av de flesta.Resultaten visade att drygt hälften av de svarande uppgav att de förändratmatematikverksamheten på olika sätt och av svaren framgick att dessa förändringar gjorts påolika sätt, främst genom att konkretisera mer och tydligare synliggöra matematiken för barneni vardagen.