Förskoleklass infördes som en valfri skolform 1998. Avsikten frÄn regeringens sida var att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskola och skola, men forskning och undersökningar har visat att det inte riktigt blev som det var tÀnkt, utan att skolans traditioner har krupit ner i Äldrarna. Förskoleklassen styrs sedan 2011 av del ett och tvÄ i Lgr 11 vilket innebÀr att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de övergripande mÄlen i lÀroplanens andra del, men avsaknad av tydliga riktliner och brist pÄ definition har bidragit till förvirring över hur verksamheten ska bedrivas. Det finns renodlade förskoleklasser och integrerade klasser F-1 och F-2. Verksamheten sker pÄ de flesta platser i skolinriktad miljö vilket eventuellt kan innebÀra en kulturkrock mellan olika skolkulturer.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Sammanfattning Studiens syfte Àr att vidga förstÄelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens förestÀllningar om och intentioner i verksamheten visar pÄ olika former för makt och motstÄnd i deras positionering som professionella. De centrala frÄgestÀllningarna för studien Àr: Vilka förestÀllningar, intentioner och former för makt och motstÄnd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framtrÀder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhÄllande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande stÄr i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt anvÀnds feministisk poststrukturalism i en strÀvan efter multipla förstÄelser av sÄvÀl subjektkonstruktionens processer som stÀllningstaganden och övervÀgande angÄende studiens utformning och innehÄll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

Att mötas med hjÀlp av distansteknik har för mÄnga organisationer blivit ett alternativ i och med att de vill hÄlla nere sina kostnader och arbeta effektivare. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka anvÀndarnas syn pÄ audiovisuella beslutsmöten inom en myndighet mellan tvÄ eller fler aktörer över geografiskt skilda platser. Vi vill med detta syfte studera vilka fördelar och hinder som medarbetare ser med anvÀndningen av audiovisuella interna beslutsmöten. Detta finner vi intressant att undersöka dÄ vi ser en trend av att företag och verksamheter globaliseras och blir geografiskt utspridda över vÀrlden. Vilket innebÀr att kostnaderna blir högre i form av tid, pengar och produktivitet.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med vÄr studie Àr att jÀmföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förÀndringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas pÄ ett socialhistoriskt perspektiv, dÀr idrottslÀrares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 Ären. Studien Àr dÀrmed avgrÀnsad till ett lÀrarperspektiv.Bakgrunden till denna studie Àr vÄrt intresse för de historiska förÀndringsprocesser som sker i samhÀllen och sÄ Àven i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fÄtt för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lÀrarrollen med fokus pÄ Àmnet idrott och hÀlsa Àr vÄrt undersökningsomrÄde. Inför vÄrt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förstÄelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hÀlsas undervisning.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ, dÄ vi anvÀnt oss av öppna intervjuer.

Ledarskapet i skolan Àr omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast pÄ resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan bestÄr i optimal mÄluppfyllelse för alla elever som fÄr sin utbildning dÀr. DÄ har instÀllning och attityder till barn i behov av sÀrskilt stöd en stor betydelse. Det stÀlls höga krav pÄ att skolans pedagoger ser möjligheter att förÀndra miljö, metoder, innehÄll och bemötande om alla elever ska fÄ de förutsÀttningar för mÄluppfyllelse de har rÀtt till. En förutsÀttning Àr att skolan som helhet har en inkluderande instÀllning till sitt arbete med eleverna.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Hur kan studie- och yrkesvÀgledare hjÀlpa elever hitta sin vilja att studera nÀr deras motivation har svalnat? SÄ lyder i stora drag vÄr utgÄngspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasienivÄ har vi sökt svar pÄ huvudfrÄgan ovan. Val av motiveringsmetod hÀnger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser pÄ utvecklingsmöjligheter inom samma omrÄde. Det var dÄ intressant att Àven ha med dessa problemformuleringar i vÄr undersökning. DÄ motivation Àr ett komplext begrepp har vi anvÀnt oss av flera olika teorier för att belysa Àmnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förvÀntningsteori och attributionsteorin.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mÄngetniskt verksamhetsomrÄde (med betoning pÄ förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frÄgestÀllningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska ÄtgÀrder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lÀrande och utveckling?Teori: I studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet grundlÀggande och detta Àr hÀmtad frÄn poststrukturalismen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ vad som konstruerar upplevelser, tÀnkande, kÀnnande och handlande i den sprÄkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begrÀnsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).