Ledarskapet i skolan Àr omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast pÄ resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan bestÄr i optimal mÄluppfyllelse för alla elever som fÄr sin utbildning dÀr. DÄ har instÀllning och attityder till barn i behov av sÀrskilt stöd en stor betydelse. Det stÀlls höga krav pÄ att skolans pedagoger ser möjligheter att förÀndra miljö, metoder, innehÄll och bemötande om alla elever ska fÄ de förutsÀttningar för mÄluppfyllelse de har rÀtt till. En förutsÀttning Àr att skolan som helhet har en inkluderande instÀllning till sitt arbete med eleverna.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Hur kan studie- och yrkesvÀgledare hjÀlpa elever hitta sin vilja att studera nÀr deras motivation har svalnat? SÄ lyder i stora drag vÄr utgÄngspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasienivÄ har vi sökt svar pÄ huvudfrÄgan ovan. Val av motiveringsmetod hÀnger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser pÄ utvecklingsmöjligheter inom samma omrÄde. Det var dÄ intressant att Àven ha med dessa problemformuleringar i vÄr undersökning. DÄ motivation Àr ett komplext begrepp har vi anvÀnt oss av flera olika teorier för att belysa Àmnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förvÀntningsteori och attributionsteorin.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mÄngetniskt verksamhetsomrÄde (med betoning pÄ förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frÄgestÀllningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska ÄtgÀrder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lÀrande och utveckling?Teori: I studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet grundlÀggande och detta Àr hÀmtad frÄn poststrukturalismen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ vad som konstruerar upplevelser, tÀnkande, kÀnnande och handlande i den sprÄkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begrÀnsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka speciallĂ€rares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner inom sprĂ„k-, skriv- och lĂ€sutveckling anvĂ€nds i verksamheten. Teori: För att fĂ„ en förstĂ„else för funktionen kvalificerad samtalspartner riktas vĂ„rt intresse mot handledning. SkĂ€let till att studien inspireras av ett socialkonstruktivistiskt kunskapsperspektiv Ă€r att handledning, enligt Åberg (2007), anses vara ett socialt konstruerat tillfĂ€lle. Detta innebĂ€r att speciallĂ€raren, med förmĂ„gan att vara en kvalificerad samtalspartner, i samtalet med pedagogerna kan betrakta, utveckla och omsĂ€tta förgivettagna förestĂ€llningar och kunskaper inom sprĂ„k-, lĂ€s och skrivutveckling. Metod: Vi vill beskriva snarare Ă€n att ge en förklaring och har av detta skĂ€l valt att genomföra en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk ansats.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemomrÄde har grundat sig i att kunna fÄ ett bredare perspektiv pÄ vad som redan finns om Àmnet. Syftet med undersökningen Àr att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt pÄ en mobbningssituation och utgÄngen av en sÄdan situation. Mobbning Àr inte ett fenomen som Àr barnens fel, utan mobbning uppstÄr endast nÀr vuxna tillÄter det att hÀnda. En lÀrare ska förstÄ hur hans/hennes bemötande pÄverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.