Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstår in en multikulturell Ledningsgrupp. Studien är designad som en fallstudie omfattande en multikulturell Ledningsgrupp, med tio personer från sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik används för att visa på de komplexa grupp-processer som antogs kunna framträda. Forskningsfrågan som besvaras är: ?Vilka inomgruppsliga processer framträder i en multikulturell Ledningsgrupp när gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i Ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans Ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan Ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas Ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga Ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Dagens verklighet består för de flesta företag av en alltmer föränderlig omvärld med ökade kommunikationsmöjligheter. Detta medför även en ökad konkurrens vilket i sin tur medför att arbetsklimatet på företagen blir allt tuffare, för såväl de anställda som ledningen och dess VD. Det har under det gångna året skrivits mycket i dagspressen samt i affärstidningar om det hårda arbetsklimatet som råder inom näringslivet idag. Genom dessa marknadsförhållanden så blir byten av VD:ar en vanlig företeelse för dagens företag. Det talas om att vara rätt man på rätt plats vid rätt tillfälle.

Syftet med studien har varit att skapa förståelse för sambandet mellan tillit och en Ledningsgrupps förmåga att formulera mål och strategier vid coopetition. Studien har vidare syftat till att undersöka sambandet mellan utformningen av ett balanserat styrkort och tilliten. Studien har även syftat till att skapa förståelse för hur och om ett balanserat styrkort kan påverka förmågan hos en Ledningsgrupp, i ett företag som präglas av coopetition, att formulera mål och strategier. Studien har genomförts som en interaktiv och aktörsorienterad fallstudie av ett företag som genomgått en fusionsprocess. Studiens resultat har analyserats genom att pröva fem teser som utvecklats ur studiens teoretiska referensram.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags Ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Denna uppsats behandlar Ledningsgruppens syn på aktiviteter inom företagets värdekedja. Första syftet med uppsatsen var att identifiera, beskriva och jämföra vad olika personer inom Ledningsgruppen har för uppfattning om var kundvärde skapas och hur kundvärdet kan ökas i framtiden. Det andra syftet var att beskriva och jämföra om synen på företagets konkurrensstrategi är lika bland personerna i Ledningsgruppen inom samma företag. Teorin som vi använder var av en utvecklande och beskrivande karaktär om konkurrensstrategier, värdekedjan och hur kundvärde skapas. Undersökningen gjordes på två tillverkande företag där respektive Ledningsgrupp intervjuades.

SammanfattningProblemformulering: Vilka upplevda effekter har belöningssystem på agent- och principalproblem i en Ledningsgrupp i svenska medelstora familjeföretag och hur är de uppbyggda?Syfte: Syftet är att undersöka hur uppbyggandet av belöningssystem till Ledningsgruppen egentligen ser ut i svenska medelstora familjeföretag och vilka upplevda effekter det har på agent- och principalproblemen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi ger en överblick på hur vi har diskuterat oss fram till valen av metoderna samt det värde de tillför uppsatsen.Teoretisk referensram: I kapitlet presenterar vi tillämpning av teorier, begrepp och modeller som används i studien. Vi ger en förklaring på begreppen som rör studier om familjeföretag, agent- och principalteorin, belöningssystem och deras samverkan med varandra. Dessa mynnar senare ut i en övergripande modell som förklarar vår problemformulering.

Syfte: Vårt syfte består av två delar, dels att ta reda på hur redovisningen av belöningspaketet har utvecklats, dels undersöka hur belöningspaketets utformning har utvecklats. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv ansats med inslag av induktiv ansats. Undersökningen har skett genom en dokumentstudie där vi använt oss av en egenkomponerad undersökningsmodell. Teori: Uppsatsen utgår ifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och teorin om aktieägarvärde. Empiri: Empirin är hämtad från tolv företag inom fyra olika företags¬områden, år 2001-2005 och består av information om belöningspaketet till VD och Ledningsgrupp.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, Ledningsgrupp.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förväntningar på praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter från olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi använder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vårt fält. I vår studie ingår nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristående skolor eller central elevhälsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förväntningar på att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn på skolsvårigheter. Nyare forskning har även visat att få professioner, utöver specialpedagogerna själva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrågor. Forskning har också visat att specialpedagoger ofta saknar mandat från ledning för hela sitt uppdrag och att de sällan har den strategiska position, exempelvis i Ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsättningar att utnyttja sin kompetens till fullo är framför allt en ledning som är medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

Det finns en låg grad av mångfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studierförbättrar ökad mångfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien är attanalysera hur mångfaldsmåtten åldersspridning och kvinnonärvaro i svenskabörsbolagsstyrelser kan påverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgångsriktjämställdhetsarbete ligger i ett företags Ledningsgrupp med vd som främsta representant.Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar på börserna Nasdaq OMX Stockholmoch NGM Equity och en jämförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioderunder liknande omständigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnligstyrelsenärvaro och förlängd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnligavd:arna..

Under 1990-talet var det många fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den så kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och därmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fåtalet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

The purpose of this study was to identify the positive and negative aspects of the work and dynamics of a management team and from that recommend how the team can improve. The aim was also to investigate whether there was a gap between how the members of the management team comprehend themselves and how the project, section and team managers comprehend the management team. The management team contains of seven core team members and is the head function of a research and development site in central Sweden. The results are based on interviews with the present members of the management team and three former members, a survey among the project, section and team managers and by participating observation on meetings with the team. The results show that the management team is an overall well-functioning team that with some changes and improvements, especially concerning communication and information, can reach even further.

Inom offentlig sektor och särskilt sjukvårdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar på ledarskapet. Man kan säga att tre nivåer då samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare får ofta en nyckelroll i förändrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget är av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus på vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region Skånes sjukvårdsverksamhet.