Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad Ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras.

Uppsatsens titel: Management ? våra lärdomar och reflektioner Seminariedatum: 14 januari, 2004 Ämne/kurs: Management FEK 261, 20 poäng, magisternivå Författare: Emelie Bischoff, Staffan Cederwall, Christoffer Ekström och Daniel Lindström Handledare: Heléne Tjärnemo Företag: Sekretessbelagt Fem nyckelord: Management, lärdomar, reflektion, grupputveckling, självinsikt Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att presentera våra lärdomar utifrån de områdena inom management, vi skaffat oss insikt i. Metod: 20 poäng projektarbete med en kvalitativ ansats. Teoretiska perspektiv: Management, grupprocess, team, ledare, chef, strateg, projektledning Empiri: Djupintervjuer med Ledningsgrupp, gruppövningar, självinsikts- och personlighetstest, intervjuer med professorer och lärare vid EHL. Slutsatser: Vi svarar på vårt syfte genom att presentera våra viktigaste lärdomar utifrån oss själva, både som individer och som grupp, samt kommunikation och projekt..

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanställd ?matchar? en organisation i form av personlighet och värderingar, snarare än att denne besitter rätt yrkeskunskaper. Syftet är även att utreda om det finns en existerande organisationskultur på ett industriföretag, samt hur genomgående denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten är baserade på tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med två personer från organisationens Ledningsgrupp, samt intervjuer med två olika rekryteringsföretag.

Sammansättningen i svenska börsnoterade bolags Ledningsgrupper består till stor del av medelålders män med svensk härkomst. Mångfalden i dagens Sverige återspeglas därmed inte i näringslivets topp, vilket kan leda till negativa konsekvenser för både företag och samhället i stort. Med hjälp av en välkänd teori inom den strategiska forskningen, the upper echelon theory, och tidigare forskning inom området ämnar vi förklara samband mellan risknivån i företag och Ledningsgruppens sammansättning i form av ålder och kön. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi samlat in data om 1991 Ledningsgrupper, vilka tillsammans omfattar nästan 14 000 observerade ledande befattningshavare. Den statistiska undersökningen har resulterat i att samband har anträffats mellan risken i företaget och Ledningsgruppens sammansättning avseende både kön och ålder.

Den enskilt viktigaste beståndsdelen för varje företags framgång och överlevnad är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför. Förmågan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens är dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rätt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svårare det är för andra företag att imitera ett företags kompetens desto längre perioder har företaget en överlägsen konkurrensförmåga.

Syftet är att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive Ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur är uppbyggd. Uppsatsen består av kvantitativ primärdata insamlad och analyserad utifrån en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsättning per anställd, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och Ledningsgrupper samt jämställdhet inom desamma.

Att bedriva ett aktivt förändringsarbete inom idéburna organisationer kan vara problematiskt då det kan uppstå motsättningar baserat på spänningar mellan organisationens syfte och ekonomistyrning. I religiösa organisationer tar sig detta i uttryck genom konceptet ?The Sacred and Secular Divide?. Studien undersöker hur inneboende spänningar påverkar ett förändringsarbete av ekonomistyrning i en regional enhet av Svenska kyrkan och syftar till att förklara hur förändringsarbetet ser ut. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie med respondenter från organisationens Ledningsgrupp där förändringens process, inneboende spänningar och önskade resultat undersöks.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter.Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet är utifrån bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillämpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi även vad image är och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning.Empiri: Vår empiri baseras på en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs Ledningsgrupp samt enkätstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har även studerat företagets hemsida.Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstämmer med ASMs image. Företaget har en väl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen..

Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan går till. Det utgår från verksamheten kring området sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling samt Undervisningen om sex och samlevnad, där Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan måste arbeta mer kring.Min undersökning utgår främst från sex intervjuer, två lärarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrån styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar främst sin utgångspunkt i barnens frågor och de lokala målen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum där det är just elevernas frågor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget är relationen till ämnet gott, något som ansågs vara avgörande för framgången med verksamhetsområdet.

I alla organisationer är kommunikation en viktig framgångsfaktor, särskilt i ett förändringsarbete. Kommunikationen under en förändring kan utgöra framgång eller misslyckande beroende på hur den implementeras och hanteras. Budskapets innehåll och sättet kommunikationen sker på kan påverka hur budskapet uppfattas hos mottagaren. Intentionen med denna uppsats var att studera hur en Ledningsgrupp kan försäkra sig om att ett budskap uppfattas av medarbetarna på ett för Ledningsgruppen önskat sätt. Arbetet grundar sig på en fallstudie som vi utfört på institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap på Luleå tekniska universitet.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen.

Syftet med uppsatsen är att fastställa utifrån ett konsultperspektiv vilka kritiska framgångsfaktorer som konsultbolagen har möjlighet att påverka vid en implementering av ett affärssystem. Valet att se KFF ur ett konsultperspektiv baserar sig på en saknad av forskning inom området på det vis att tidigare gjorda studier inte riktat sig mot denna grupp. Genom intervjuer med representanter från konsultbolag har vi fastställt ett antal framgångsfaktorer som är kritiska vid en affärssystemimplementering. Intervjuerna syftade också till att undersöka hur konsultbolagen kan påverka dessa faktorer gentemot kunden för att se vilka framgångsfaktorer som konsulten ansvarar för. Genom studien har vi identiferat ett antal framgångsfaktorer som utifrån ett konsultperspektiv anses vara av kritisk karaktär, nämligen: branschkunskap & branscherfarenhet, mål & ambitionsnivå, väl genomförd förstudie, effektiv styrgrupp, träning & utbildning, avsättning av resurser, stöd från Ledningsgrupp, kommunikation, support och avsättning av resurser.

Uppsatsen innefattar en intern benchmarking för Volvo Construction Equipment, Arvika, Hallsberg, Eskilstuna och Braås. En kartläggning utifrån intervjuer ska göras över de investeringskalkyleringsmetoder som används i dagsläget. Syftet är att arbeta fram en mall för investeringar inom Operations Sweden, där samtliga involverade använder samma beräkningsmetoder och parametrar i sina bedömningar.Volvo Construction Equipment tillverkar anläggningsmaskiner. De fyra fabrikerna bildar tillsammans gemenskapen Operations Sweden. Inom Operations Sweden tas beslut om ett investeringsprojekt ska genomföras eller ej.

Frågeställning: Hur hanterar företag sina informationsvägar utifrån ett informellt respektive formellt perspektiv? Har företag av olika storlek olika sätt att hantera sina informationsvägar? Syfte: Vårt primära syfte är att undersöka om teorin (som vi tolkat den med formella respektive informella informationsvägar) motsvarar verkligheten. Ett sekundärt syfte är att beskriva de mönster som där framkommer och eventuellt ge tips till företagen utifrån teorin. Metod: Då vi använder oss av den deduktiva metoden vill vi undersöka om de teorier vi funnit och framför allt de tolkningar vi gjort av dem, motsvarar verkligheten. Vi har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer .