Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och mÀn gestaltats i fyra lÀromedel i historia mellan Ären 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har stÀllts mot rÄdande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. LÀromedlens inriktning Àr mot skolans tidigare Är. I analysen har vi anvÀnt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och mÀn i de utvalda lÀromedlen anvÀnder vi Àven genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istÀllet för biologiska.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

I ideella föreningar saknas möjligheten att anvÀnda sig av ett entydligt mÄtt pÄ prestation. Det Àr dÀrför istÀllet upp till varje enskild ideell förening att skapa egna mÀtetal som visar pÄ hur vÀl föreningen lever upp till sina ledord. DessvÀrre Àr ideella föreningars ledord ofta abstrakta och vagt formulerade, vilket innebÀr att det kan vara problematiskt att skapa mÀtetal som Àr representativa för ledorden. I denna studie har vi studerat tre stycken idrottsföreningar för att undersöka hur fallföreningarna lyckats med att skapa mÀtetal som visar pÄ hur vÀl de lever upp till sina ledord. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer och respektive idrottsförenings styrdokument har vi funnit att fallföreningarna inte Àr sÀrskilt lyckosamma med att med att skapa mÀtetal som Àr representativa för ledorden.

Syftet med studien Àr att intervjua ledare och klarlÀgga deras Äsikter: i) om hur de ser pÄ mÄngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pÄ mÄngfald och iii) hur de sjÀlva ser pÄ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Àr genomförd i en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgÄtt frÄn temana: mÄngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frÀmst ser mÄngfald utifrÄn kön men Àven i viss mÄn Älder och etnicitet.

Syftet med denna observationsstudie Àr att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmÀrksammat ute pÄ fÀltet men ocksÄ i den tidigare forskningen. Studien baseras pÄ observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt pÄ en innehÄllsanalys av 16 stycken platsannonser pÄ arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrÄn ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv dÀr de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivÄer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivÄer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll Àr stor. Resultatet av den genomförda innehÄllsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker Àr diffusa och ger utrymme för tolkning.

Syftet med denna studie Àr att göra en jÀmförelse av svenska för invandrare (sfi) i tvÄ kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berÀttelser om önskemÄl av studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna Àr tvÄ sfi-studerande med utlÀndsk bakgrund som studerar pÄ vuxenutbildningen, tvÄ rektorer och en studie- och yrkesvÀgledare. De teorier som i första hand har anvÀnds finns inom sociologiska forskningsfÀlt som förklarar varför mÀnniskor handlar pÄ en viss sÀtt och hur behoven styr individens beteende.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga och granska möjliga konkreta ÄtgÀrder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i Äk 1-6. Specialpedagogens syn pÄ problemskapande beteende, förebyggande insatser och de ÄtgÀrder som kan nÀmnas i ett ÄtgÀrdsprogram gÀllande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan lÀggas i detta begrepp och dels vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga att anvÀnda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts pÄ fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien pÄ att nÄgra fÄ ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nÀtverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhÄllningssÀtt och strategier i mötet med eleven.

Syftet med studien Àr att undersöka exempel pÄ hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för Ärskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i sÄ fall lÀrarna pÄ och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lÀrmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förstÄelse för naturvetenskapens sÀtt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare som har undervisning inom de naturvetenskapliga Àmnena. Alla de intervjuade lÀrarna har en lÀrarexamen och har undervisat i biologi i Ärskurserna 1 till 6. LÀrarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har nÄgon form av naturvetenskaplig utbildning.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal lÀroböcker och lÀrare valt att belysa Sveriges nationella minoritetssprÄk i Svenska B pÄ gymnasiet. Jag har analyserat fem lÀroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter Är 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetssprÄken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar pÄ vilka minoritetssprÄken Àr och vilka rÀttigheter de sedan 2000 erhÄllit. I tre av de analyserade böckerna nÀmns den historiska aspekten men informationen Àr ofta tagen ur sin kontext.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskÀmnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen Àr av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F, samt att lÀrande till stor del Àr relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvÀrvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever frÄn grundskolans skolÄr nio.

Syftet med studien Àr att undersöka vad gymnasielÀrare i Àmnet matematik anser vara de största svÄrigheterna med undervisningen i sitt Àmne. Jag har ocksÄ undersökt vad matematiklÀrarna anser att de gör och kan göra utifrÄn nuvarande förutsÀttningar för att komma till rÀtta med eller minska de angivna svÄrigheterna och vilka andra förÀndringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras pÄ telefonintervjuer med 7 matematiklÀrare som arbetar inom gymnasieskolan under vÄrterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrÄn tre nivÄer, individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Det kategoriserade materialet har sedan jÀmförts med kommande förÀndringar pÄ skolomrÄdet i och med att nya styrdokument införs frÄn förskola till gymnasieskolan.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med skrivundervisning i Àmnet svenska vid gymnasiet. Genom detta ville vi kunna beskriva huruvida lÀrarens skrivundervisning kunde jÀmstÀllas med en traditionell- eller processorienterad skrivtrÀning. Dessutom ville vi skapa förstÄelse för vad som ligger till grund för lÀrarnas val av skrivundervisningssÀtt. För att kunna beskriva olika sÀtt att se pÄ skrivundervisning har vi i den teoretiska bakgrunden beskrivit den forskning som Àr aktuell för vÄrt arbete. Vi har Àven beskrivit teorier om skrivande och lÀrande.

The purpose of this thesis is to investigate how structural changes are depicted as well as formally brought about in the documents of rule and regulation of Uppsala University and Uppsala University Library the years 1999?2013. Beside the documents of rule and regulation, also documents that is commenting on (or in other ways relates to) these are investigated. The study is based both in organizational theory and modern rhetorical theory. The results show that the University to a certain extent gained an increased possibility to micromanage the library?s working routines during the time span covered and the study traces the consequences this had on the library organization and reactions it evoked among the leaders and representatives of the library staffThis raised a debate between representatives from the University library and its mother organization, the University, regarding at which level in the whole organization decisions regarding the library?s forms of funding and everyday praxis.