Hammarö ryttarförening (HRF) driver en ridskola och har uthyrning av stallplatser tillprivatpersoner och deras anlÀggning ligger i Torp i Hammarö kommun. HRF pÄbörjadehösten 2012 ett arbete vars syfte var att sÀkerstÀlla att organisation och anlÀggning bedrivs ilinje med föreningens verksamhetsidé, mÄl och visioner. Bakgrunden till det omfattandearbetet var att anlÀggningen Àr sliten och starkt eftersatt vad gÀller renoveringar samt attmÄnga av lokalerna inte uppfyller de krav som stÀlls pÄ verksamheten. För att fÄ stöd i arbetettog HRF hjÀlp av Byggingenjörsprogrammet pÄ Karlstads universitet och KLARAarkitektbyrÄ i Karlstad.Syftet med rapporten var att lyfta fram och tydliggöra potentiella utvecklingsmöjligheter förHammarö ryttarförenings verksamhet pÄ nuvarande eller ny lokalisering. MÄlet med rapportenvar att överlÀmna ett styrdokument som visar pÄ nÄgra av utvecklingsmöjligheterna.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever i Ärskurs tre, pÄ tvÄ skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har pÄ undervisningssituationen och arbetssÀttet. Vi ska ocksÄ undersöka vilken uppfattning lÀrarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MÄlet Àr att ta reda pÄ om elever och lÀrare har en likartad syn pÄ vad elevinflytande Àr. VÄr undersökningsmetod bestÄr av intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökning med eleverna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ lÀrarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare Ärskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhÄller sig till styrdokumenten, samt hur lÀrarna som anvÀnder utomhusmatematik omsÀtter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vÄr studie har vi anvÀnt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vÄrt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lÀrare, tre som anvÀnder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi Àven observerat, och tvÄ som inte anvÀnder det sÄ ofta samt en som inte alls anvÀnder utomhusmatematik. Resultatet av vÄr undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förstÄelsen för hur förskollÀrare arbetar för att stimulera och utmana barns sprÄk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av tidigare forskning inom omrÄdet samt nationella styrdokument. Studiens lÀrandeteori har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare i norra delen av Sverige. De forskningsfrÄgor jag stÀllde var: Hur upplever förskollÀrare att barnet tar till sig det sprÄkstimulerande insatserna? samt; Vilka arbetsmetoder anvÀnds i lÀrandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollÀrarna kontinuerligt arbetar med sprÄkstimulering i samförstÄnd med lÀrandemiljön, dÀr kommunikation Àr ett nyckelord till lÀrande.

Sex- och samlevnadsundervisningen Àr ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle sedan 1955, dÄ Àmnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, dÀr framförallt elever kommer i klÀm. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 8 i grundskolan. VÄr frÄgestÀllning blir sÄledes: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemomrÄdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

MÄnga tror, att det enbart Àr de fyra rÀknesÀtten och procentrÀkning, som rÀknas till vardagsmatematiken. Det Àr i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affÀrer och butiker. Men vardagslivet Àr fullt av andra situationer och tillfÀllen dÄ dessa kunskaper inte rÀcker. Dagens samhÀlle svÀmmar över med information och krav pÄ olika stÀllningstaganden. För att kunna hantera och förstÄ detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgÄng i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och lÀromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik Àr, fann jag att detta inte gÄr att definiera pÄ ett enkelt sÀtt.

VÄrt examensarbete Àr en studie av hur elever uppfattar meningsfullt lÀrande inom matematiken. VÄra metoder för datainsamlingen har varit baserade pÄ kvalitativ studie och fallstudie. Vi samlade in information via fokusgrupper med elever i Ärskurs sex och har Àven intervjuat elevernas lÀrare och skolans rektor. Innan undersökningen studerade vi styrdokument och litteratur kring meningsfullt lÀrande. Efter elevernas samtal har vi analyserat resultatet, dÀrefter har vi ÄtervÀnt till klassen för att ge dem möjlighet att utveckla sina tidigare tankar i vÄrt forskningsomrÄde.

Övervikt bland barn Ă€r ett vĂ€xande problem. DĂ€rför var syftet med studien att beskriva BVC-sjuksköterksors upplevleser av att möta överviktiga barn och deras förĂ€ldrar. Åtta intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor som hade vidareutbildning inom barnhĂ€lsovĂ„rd. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet blev sju kategorier som kunde sammanföras till tvĂ„ teman: Att fokusera pĂ„ barnet i sitt familjesammanhang, Att pĂ„verkas av direktiv och kĂ€nsla.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.

Undersökningens syfte har varit att utifrÄn relevant litteratur granska vem som frÀmjas bÀst av ett utvecklingssamtal, Àr det eleven, vÄrdnadshavaren eller lÀraren. En frÄgestÀllning var att undersöka vem som fÄr mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrÄn syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhÄller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frÄgan har som metod anvÀnts en litteraturstudie dÀr ett antal artiklar baserade pÄ avhandlingar fungerat som bas. Studien har Àven inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hÀmtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket stÄr för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet bestÄr av 24 teman som Àr avsedda att anvÀndas i Är 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i nÄgra av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.NÀr jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hÀmtas till Sverige frÄn ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, vÀcktes mitt intresse för att jÀmföra hur materialets innehÄll stÀmmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning de mÄl som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att anvÀnda detta amerikanska lÀromedel.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.

Syftet med vÄrt utvecklande arbete var att undersöka om det genom skönlitteraturbearbetning gick att lyfta fram vÀrderingar och stÀrka varje enskild elevs jag-styrka sÄ att denne vÄgar uttrycka och stÄ för sina Äsikter samt stoppa krÀnkningar. DÀrigenom avsÄg vi i förlÀngningen Àven att förbÀttra hela gruppens sammanhÄllning. Arbetet genomfördes under slutpraktiken i en Ärskurs 5. Stöd för vÄrt utvecklingsarbete fann vi i skolans styrdokument, Skolverkets fördjupande studie om vÀrdegrunden, VÀrdegrundscentrums undersökning om vÀrdegrundsarbetet och Molloys avhandling kring arbetet med skönlitteratur. MÀtningen av resultatet skedde genom inledande och avslutande enkÀter och intervjuer med fyra elever samt klasslÀraren.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplÀgg för hur man kan arbeta tvÀrvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. VÄrt mÄl har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de bÄda kurserna, istÀllet har vi utgÄtt ifrÄn tanken att tvÀrvetenskapligt arbete enbart Àr gynnsamt dÄ det finns naturliga överlappningar mellan Àmnena. Med hjÀlp av en ingÄende litteraturstudie har vi samlat in fakta pÄ vilken vi baserar vÄrt kursupplÀgg. I kursupplÀgget visar vi pÄ hur ett samarbete skulle kunna gÄ till nÀr man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem vÀrldsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmÄlen för de bÄda kurserna uppfylls av vÄrt tÀnkta upplÀgg, trots att upplÀgget inte strÀcker sig över hela kurserna.