Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Uppsatsen bestÄr av en lÀroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A pÄ gymnasiet, dÀr syftet Àr att visa vilket utrymme vÀrlden utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet fÄr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ hurvida lÀroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god lÀronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen PÄ spaning efter den godo lÀroboken. Vidare kommer jag att titta pÄ kursplanen och se vilka mÄl som finns för Historia A, och detta för att ta reda pÄ vad som faktiskt stÄr, men ocksÄ om det Àr möjligt att utöva undervisning enbart med hjÀlp av boken och samtidigt uppnÄ kursmÄlen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ, dÄ sidor kommer att rÀknas och presenteras, och kvalitativ, dÄ resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. KÀllor som frÀmst anvÀnds Àr tre lÀroböcker och skolans styrdokument, men ocksÄ tidigare avhandlingar som rör Àmnet.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillÀmpas för attlyfta teknikÀmnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? Àr somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande Àmnena. För att skapa en sÄholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillÀmpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta stÀlls mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt pÄ en genomgÄng av ett antal teman som ingÄr i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillÀmpning.UtifrÄn detta har slutsatsen dragits att teknikÀmnets utrymme beror mycket pÄpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmÄga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka förtĂ€tning som hĂ„llbar stadsplaneringsmetod och i det hĂ€r arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda pĂ„ hur Örebro kommun arbetar med förtĂ€tning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtĂ€tning kan ha pĂ„ Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro Ă€r en vĂ€xande stad som fokuserar vĂ€ldigt mycket pĂ„ förtĂ€tning. Metoden som har anvĂ€nds under arbetet Ă€r kvalitativ metod, dĂ€r  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer frĂ„n Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtĂ€tning i stadskĂ€rnan, de byggs pĂ„ lucktomter och vissa hus har höjts nĂ„gra vĂ„ningar. Det har Ă€ven byggts i utsidan av parker i staden men Ă€ven parkeringsplatser har byggts bort till förmĂ„n för byggnader.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

FM köpte satellitkapacitet för nÀrmare 20 miljoner kronor under 2014 för utbildning, övning och internationella operationer. Enligt HKV rÀcker dock inte upphandlad kapacitet för att tÀcka behoven ute hos förbanden.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ mer hur kapacitetsanvÀndningen ser ut vid en operativ stab utifrÄn deras arbete och dÀrigenom se om det finns nÄgon militÀr nytta att vinna kopplad till kapacitetsanvÀndning.UtgÄngspunkten för arbetet Àr insamlad information om datornÀtverkstrafiken i de olika nÀtverken. Detta kvantitativa data jÀmförs med stabens arbete utifrÄn kvantitativ och kvalitativ data i krigsdagbok, styrdokument och deltagande studie.Studien visar pÄ att kapacitetsanvÀndningen ej Àr relaterad till stabens arbete utan snarare Àr kopplad till nÀr personal Àr pÄ plats och personalens internetanvÀndning. Studien pekar pÄ att det kan finnas en potential att fÄ mer militÀr nytta, dock mÄste mekanismer för prioritering i nÀtverket införas och vidare studier avseende trafiken genomföras..

SammanfattningI och med den senaste lÀroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lÀrarna fÄtt ett större ansvar för de didaktiska frÄgorna i skolans verksamhet. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa relationen mellan lÀrares uppdrag och arbete. De frÄgestÀllningar vi valt att fokusera pÄ Àr: Hur uppfattar lÀrare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka pÄverkansfaktorer uppfattar lÀrare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkÀtundersökning med 40 lÀrare och genom att lÀsa tidigare forskning. Resultatet av vÄr undersökning visade att pÄverkansfaktorerna Àr mÄnga och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt pÄverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

I förskolan skall all personal jobba utifrÄn rÄdande styrdokument. För förskolan gÀller LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (se bilaga1). Den inledande delen i lÀroplanen för förskolan tar upp vÀrdegrundsarbetet. Syftet med min studie var att undersöka hur förskollÀrarna och barnskötarna pÄ tvÄ avdelningar planerade och jobbade med vÀrdegrunden i förskolans verksamhet samt vilken kunskap de har kring vad som stÄr om vÀrdegrunden i lÀroplanen (Lpfö 98). I min undersökning har jag gjort intervjuer med fyra förskollÀrare och tre barnskötare pÄ tvÄ olika avdelningar, jag har ocksÄ gjort observationer pÄ dessa avdelningar med tvÄ barngrupper pÄ vardera 18 barn.

Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

UtgÄngspunkterna i föreliggande arbete Àr mitt intresse för bildsprÄket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgÄr jag ifrÄn idén om bild som ett individuellt sprÄk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets sjÀlvkonstruktion. Syftet med studien Àr att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildsprÄk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildsprÄkets betydelse som ett identitetsutvecklande sprÄk med kommunikativt vÀrde. Undersökningen fokuserar pÄ texten i Lpo 94.

FormÄlet med denne undersÞgelse er at undersÞge om svenske gymnasieelever fÞler sig som en del af et nordiskt sprogfÊllesskab. Dette gennem at undersÞge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstÄr, hvad lÊreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersÞge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og lÊreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt lÊreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. LÊreplanen opfylder ikke de mÄl og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne fÞrst og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fÊllesskabet primÊrt handler om et skandinaviskt sprogfÊllesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses vÊre et grimt og svÊrt sprog.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Lokal politik har en viktig roll i samhÀllet och dess faktakonstruktion kan ha en pÄverkan pÄ individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden beskrivningar av verkligheten som görs trovÀrdiga genom retoriskt arbete. Arbetet anvÀnder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för Ären 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom anvÀndandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns ocksÄ ett konstruerande av en politisk motstÄndare som föranlett problemet.