Märkliga kvinnor och stora män - En genusstudie av fyra läromedel i historia mellan 1875-1975
Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män gestaltats i fyra läromedel i historia mellan åren 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har ställts mot rådande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. Läromedlens inriktning är mot skolans tidigare år. I analysen har vi använt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och män i de utvalda läromedlen använder vi även genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istället för biologiska. Det har visat sig att det funnits markanta skillnader mellan hur kvinnor och män beskrivits och förklarats i de valda läromedlen och att denna skillnad beror på den kvinno-, genus- och historiesyn som har varit rådande. Kvinnor har när de omnämnts beskrivits som passiva aktörer eller med ord som pekar på tillhörighet till någon; moder, dotter, hustru etc. De kvinnor som har fått utrymme har tillskrivits manliga epitet och setts som okvinnliga. Män har fått rollen som huvudaktörer och kvinnorna biroller eller som en homogen grupp som inte inkluderats i historien.