En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Detta Àr en pilotundersökning vars syfte Àr att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssÀttning som lÀrare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lÀrare, utan lÀrarstudenter som inom kort ska bli lÀrare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka pÄ instÀllningen gentemot elever och pÄ lÀngre sikt kan komma att pÄverka betygsÀttningen av elever.LÀrarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar dÀr gymnasieelever presenterar sig sjÀlva. DÀrefter fick de besvara en enkÀt och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har Àven intervjuat tvÄ svensklÀrare och tvÄ gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvÀrlden.Resultaten visar att metoden för att undersöka lÀrarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lÀmpar sig för att dra nÄgra slutsatser.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för taktisk kompetens som omhÀndertar den inneboende komplexiteten i militÀr verksamhet. Problemet hÀri Àr att kompetens kan anses vara nÄgot sÀllsynt och att inkompetens snarare Àr normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militÀr kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestÄende av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förstÄelsen av taktisk kompetens analyseras dÀrefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet Àr att taktisk kompetens Àr möjlig att förstÄ utifrÄn förutsÀttningarna att hantera den förÀnderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rÄdande förhÄllanden och förutsÀttningarna för att Ästadkomma förÀndring och utveckling.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att skapa en förstÄelse av hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla och fÄ en uppfattning av hur barnen upplever pedagogernas intentioner. Genom min bakgrundstudie har jag uppmÀrksammat ett samband mellan forskarnas sÀtt att beskriva utveckling av sjÀlvkÀnsla och det Àr att sjÀlvkÀnslan formas genom interaktion med andra mÀnniskor. Forskare och teoretiker jag anvÀnder mig av utgÄr utifrÄn det interaktionistiska synsÀttet Àr frÀmst Stern, Mead och Brodin & Hylander. Undersökningen har utförts genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer och stöd för dessa metoder finner jag bland annat i Patel & Davidson (1991). I min studie finner jag att pedagogerna arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla i organiserade aktiviteter och i vardagliga situationer pÄ olika sÀtt.

Vi presenterar bevis av b?de den starka och svaga formuleringen av Banach-Tarskis para dox. Specifikt visar vi att alla klot i R3 ?r E(3)-paradoxala (svaga formuleringen), och att alla begr?nsade delm?ngder av R3 med icke-tom interi?r ?r E(3)-ekvidekomponerbara (starka formuleringen). Vi presenterar relevant teori g?llande ekvidekomponerbarhet och paradoxalitetsom kr?vs f?r att genomf?ra bevisen.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Äk 1-6 tycker att den nya bestÀmmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gÀlla redan samma höst. Den frÀmsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stÀrka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, frÀmja elevernas resultat och svara mot förÀldrarnas behov av information om elevens utveckling.Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lÀrare i Äk 1-6 som har fÄtt sÀga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt kÀnts genomarbetat.

Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi pÄverkas av vÄr omvÀrld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hÄllbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan ocksÄ för samhÀllet dÀr de verkar. 1994 myntades uttrycket ?The Tripple Bottom Line? av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebÀr att företags prestationer ska mÀtas utifrÄn ekonomiska, miljömÀssiga och sociala grunder. Trenden Àr att rapportera dessa perspektiv i en hÄllbarhetsredovisning.

Syftet med vÄrt arbete var att i ett grammatiskt betonat sammanhang studera om elevernas ordförrÄd ökade genom lÀsning av engelska skönlitterÀra texter. VÄrt arbete i gymnasieklassen pÄ samhÀllsprogrammet Ärskurs 1 organiserades genom att tre olika arbetsmetoder valdes för att ett sÄ rÀttvist resultat som möjligt skulle kunna uppnÄs. Dessa metoder var skriftliga uppgifter, observationer vid gruppsamtal och enkÀter. De skriftliga uppgifterna speglade de redan kÀnda kunskapsnivÄerna hos eleverna. Observationerna av gruppsamtalen visade i huvudsak pÄ ett positivt utfall pÄ sÄ sÀtt att det var ett aktivt deltagande frÄn elevernas sida, i det stora hela med goda sprÄkliga prestationer.

VĂ„rt första syfte var att beskriva hur likviditetsgaranterna arbetar. Sammanfattningsvis kan man sĂ€ga att de tvĂ„ undersökta likviditetsgaranterna, Remium och Öhman, arbetar pĂ„ ett liknande sĂ€tt. BĂ„da företagen anvĂ€nder liknande urvalskriterier nĂ€r de vĂ€ljer vilka bolag de sluter avtal med. Remium med 40 bolag har mer av en portföljstrategi Ă€n Öhman, som Ă€r likviditetsgarant Ă„t elva bolag och dĂ€rför lĂ€gger större vikt pĂ„ de enskilda bolagens prestationer. För att undersöka hur likviditetsgaranterna fungerar har vi jĂ€mfört aktier som har likviditetsgarant med aktier utan likviditetsgarant.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.