ALLT UNDER KONTROLL? En studie om hotuppfattningar och konspiratoriskt t?nkande
Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns
behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt.
Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet,
kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist
p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det
finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation
det r?r sig om. Studien syftar till att pr?va tidigare forskning om sambandet mellan uppfattat
hot och konspiratoriskt t?nkande, samt att unders?ka i vilken grad konspiratoriskt t?nkande
beror p? vilken typ av hot som upplevs. I den h?r uppsatsen studeras tv? typer av uppfattade
hot: invandring och klimatf?r?ndringar. Studien genomf?rs med hj?lp av en statistisk analys
med regressionsanalyser. Resultaten av studien visar att konspiratoriskt t?nkande ?kar ju
starkare man upplever invandring som ett hot. Omv?nt minskar det konspiratorisk t?nkandet ju
starkare man upplever klimatf?r?ndringar som hot. Studiens resultat belyser att tidigare
anv?ndning av hot och hotuppfattning i relation till konspiratoriskt t?nkande ?r vag och beh?ver
f?rtydligas. De viktigaste mekanismerna i sambandet hotuppfattning och konspiratoriskt
t?nkande handlar om upplevelsen av att grundl?ggande strukturer utmanas samt huruvida det
finns en grupp att anklaga f?r k?nslor av o?nskad f?r?ndring och obehag. Upplevd
kontrollf?rlust ?r centralt f?r huruvida man s?ker sig till alternativa f?rklaringar eller inte i en
potentiellt hotfull situation.