Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Sammanfattningsvis kan sÀgas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader Àr en viktig del i deras arbete med att skapa legitimitet gentemot omgivningen. TyvÀrr Àr dock reglerna de har att utgÄ ifrÄn nÄgot subjektiva vilket kan försvÄra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter pÄverkas av mÄnga olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mÄtt pÄverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att pÄ ett tydligt sÀtt mÀta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bÀst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de fÄr svÄrt att visa upp för omgivningen allt de egentligen Ästadkommer.

Evertiles Àr ett spel producerat av Olle Lundahl, Liselotte Heimdahl, Tobias Oldegren och Dan Sjödahl. VÄrt mÄl med spelet var att vi ville göra ett onlinespel centrerat kring att spelaren skulle samla pÄ saker och att spelare skulle mÀta sina prestationer mot varandra för att se vem som Àr bÀst. Grundidéen var att vi skulle ha en fÀrdig spelvÀrld dÀr spelare skulle gÄ runt och döda monster för att fÄ saker. Idéen utvecklades snart till att vi skulle ha en vÀrld som skapade sig sjÀlv genom slumpmÀssig generering, och med andra spelelement som innebar att det skulle finnas mer att göra Àn att döda monster. I slutprodukten finns en potentiellt, nÀst intill, oÀndlig vÀrld och möjligheter för spelarna att bygga egna stÀder.

Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.

Problem:      Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anstÀlla vÀlutbildad personal?Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehÄll och examensnivÄer? Syfte:            Syftet med denna uppsats Àr att utreda arbetsgivarnas policy vad gÀller investering i humankapital vid anstÀllning, examensnivÄns betydelse vid anstÀllning till ekonomitjÀnster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehÄll. Metod:          En kvalitativ studie som bygger pÄ sekundÀrdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansÄgs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. PrimÀrdata sammanstÀlldes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats. Slutsats:        Högskoleutbildning Àr grundkravet för att fÄ ett arbete som ekonom men examensnivÄn har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet Àr viktigare och det som premieras Àr prestationer och ansvarstagande.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

I en mÄlstyrd verksamhet Àr det av största vikt att mÄlen Àr rÀtt utformade för att verksamheten ska fungera sÄ effektivt som möjligt.VÀgverket har sedan Är 2000 anvÀnt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur VÀgverket arbetar med framtagande av styrkortsmÄl. Vi utvÀrderar denna process genom att titta pÄ vilka konsekvenser som kan uppstÄ beroende pÄ vilken nivÄ i organisationen styrkortsmÄl utformas, samt hur VÀgverket kan sÀkerstÀlla att optimala mÄl formuleras. För att kunna svara pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi intervjuat nyckelpersoner pÄ tre av sju regioner och pÄ VÀgverkets huvudkontor.VÄr slutsats Àr att VÀgverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen Àr en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser Àr en bra fördelning. Huvudkontoret Àr de som har en helhetsbild av vad som Àr viktigt för hela VÀgverket och utifrÄn detta formulerar de övergripande mÄl.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Vi lever idag i ett samhÀlle dÀr goda prestationer Àr viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmÀrksammar oss, vilket Àr avgörande för att kÀnna sig accepterad. Samtidigt stÀlls det höga krav pÄ att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstÄ som en social individ med en tillhörighet. Det Àr nÄgot som Àr sÀrskilt pÄtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod dÀr relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta Àr nÄgot som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som Àr vanligt i dagens samhÀlle och som kan medföra olika svÄrigheter om man inte fÄr behandling. Syftet med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn pÄ social fobi hos barn och ungdomar under 18 Är pÄverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.