MÀnniskan anvÀnder mer resurser Àn vad vi kan tillhandahÄlla och reproducera. Syftet med denna studie Àr att undersöka om spelifiering - anvÀndandet av speldesignelement i icke spelsammanhang - motiverar personer att minska sin energiförbrukning i hemmiljö. För att studera detta anvÀnder denna studie forskningsbaserad design och designbaserad forskning som metodik, detta genom att designa en prototyp grundat i teori om hur spelifiering kan anvÀndas i en hÄllbarhetskontext och hur mÀnniskor motiveras. En prototyp pÄ en applikation utvecklades och baserades pÄ ett antal energispartips som anvÀndaren kunde bocka av nÀr de var utförda. I applikationen kunde anvÀndare gemensamt rÀkna antal utförda moment, samt fÄ en översikt pÄ sin egna och andra anvÀndares prestationer.

Studien fokuserar pÄ utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet Àr att undersöka hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtalet, nÀr det gÀller samtalets demokratiska lÀrandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkÀter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av förÀldrar och lÀrare. En genomgÄng av styrdokumentens olika krav och mÄl visar att demokrati, kommunikation och lÀrande Àr sÀrskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp.

FörÀndringar i arbetslivet, som pÄverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mÀtvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgÄngspunkt i Herzbergs tvÄfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriÀrsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkÀt reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade pÄ de högsta laddningarna. För karriÀrsdimensionen (alpha 0,90) var det karriÀr som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriÀrsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren vÀljer yrke eller arbetsplats efter karriÀrsförutsÀttningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strÀvan efter kvalitetsförbÀttring av organisationens produkt eller service var mest framtrÀdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55).

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Företag anvÀnder sig ofta av belöningssystem för att motivera sina anstÀllda att prestera bÀttre. MÄnga studier har gjorts inom detta Àmne och forskarna har vÀldigt skilda Äsikter om vad som verkligen motiverar en anstÀlld. Forskare anvÀnder motivationsteorier för att förklara individens prestationer och för att förutsÀga individens respons pÄ förÀndrade förutsÀttningar eller program. Men de flesta teorierna lÀmnar inte sÄdana förklaringar eller kan förutsÀga individens beteende i en organisation. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad chefer pÄ olika nivÄer anser vara motivations- och prestationshöjande, undersöka hur de olika belöningssystemen pÄverkar dem samt om eventuella förbÀttringar kan göras i de befintliga belöningssystemen.

Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hÀlsa och kost Àr relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick pÄ en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hÀlso-tema som behandlade kost, motion och vÀlbefinnande. Mina frÄgestÀllningar lyder: ? Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut? ? Hur ser elevernas matvanor ut? ? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sina skolprestationer och prestationer i övrigt? ? Har temaveckorna Àndrat elevernas syn pÄ nÄgon av punkterna ovan? Jag har med hjÀlp av ovanstÄende frÄgor försökt se om fysisk aktivitet har nÄgon koppling till hur eleverna ser pÄ sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkÀter som kompletterades med enskilda samtal angÄende enkÀtfrÄgorna. EnkÀtsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera sÄ bra som möjligt i skolan med undantag av en elev.

AbstractStudiens syfte var att ur ett elevperspektiv belysa betygsÀttning och bedömning i gymnasiekolan. Studien Àr fokuserad pÄ gymnasieelevers uppfattningar om vad betyg grundar sig pÄ samt deras upplevelser av att bli bedömda. För att besvara syftet utarbetades följande problemprecisering:? Vilka upplevelser har gymnasieelever av att bli bedömda i skolan?? Vad uppfattar elever att deras gymnasiebetyg grundar sig pÄ?I studien genomfördes ett antal forskningsintervjuer som bearbetades pÄ ett kvalitativt sÀtt. Studiens resultat stÀlldes i relation till tidigare forskning.Bedömningar Àr en stÀndigt förekommande företeelse och i skolans vÀrd bedöms sÄvÀl individer som prestationer.

AbstractStudiens syfte var att ur ett elevperspektiv belysa betygsÀttning och bedömning i gymnasiekolan. Studien Àr fokuserad pÄ gymnasieelevers uppfattningar om vad betyg grundar sig pÄ samt deras upplevelser av att bli bedömda. För att besvara syftet utarbetades följande problemprecisering:? Vilka upplevelser har gymnasieelever av att bli bedömda i skolan?? Vad uppfattar elever att deras gymnasiebetyg grundar sig pÄ?I studien genomfördes ett antal forskningsintervjuer som bearbetades pÄ ett kvalitativt sÀtt. Studiens resultat stÀlldes i relation till tidigare forskning.Bedömningar Àr en stÀndigt förekommande företeelse och i skolans vÀrd bedöms sÄvÀl individer som prestationer.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental trÀning under tÀvlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkÀt skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental trÀning pÄ utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingÄ i deras utbildning och de ansÄg att de skulle ha nytta av det under tÀvling för att förbÀttra sina prestationer eller resultat. Detsamma gÀllde för eleverna som hade mental trÀning pÄ sin utbildning. FÀrdigheterna koncentration, uppmÀrksamhet, kontroll av kÀnsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sÀtta upp mÄl skattades högre de gÄngerna eleverna tÀvlade och lyckades Àn de gÄngerna dÄ de misslyckades.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat pÄ sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns nÄgon skillnad mellan killar och tjejer men Àven om det finns nÄgon skillnad mellan elever pÄ estisk/ praktiska program och elever pÄ teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen Àr de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen Àr en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen Àr genomförd bland 100 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna pÄ de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet Àn killarna.

Rampfeber Àr ett stort problem Àven för universitetsstudenter, som har valt en yrkesinriktning i vilken att stÄ pÄ scen Àr ett vanligt inslag. Rampfeber kan medföra att individer vÀljer bort yrkesinriktningar som de annars Àr intresserade av och kan försÀmra prestationer och hÀlsa. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad mellan lÀrar- och civilingenjörsstudenter pÄ LTU nÀr det gÀller rampfeber. En första hypotes Àr att rampfebern Àr lÀgre pÄ det universitetsprogram, dÀr publika framtrÀdanden intrÀffar regelbundet och i det hÀr fallet lÀrarprogrammen. En andra hypotes Àr att lÀrarstudenter tillÀmpar coping-strategier i lÀgre utstrÀckning och en tredje hypotes Àr att rampfebern Àr lÀgre hos mÀn.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Bakgrund: Basket har spelats under mÄnga Är och sporten utvecklas hela tiden för att bli snabbare och mer effektiv. Spelarnas fysik mÄste hela tiden förbÀttras för att de ska kunna hÀnga med i det nya snabbare spelet. Tester pÄ spelares fysiska förmÄgor utförs med jÀmna mellanrum av forskare och inom idrottsklubbar, för att utvÀrdera spelarnas fysiska prestationer, sÄsom stretch-shortening-cykeln. Syfte: Att undersöka vertikal hoppförmÄga hos dambasketspelare. Metod: Fyra olika hopptester har utförts pÄ dambasketspelare frÄn tre divisioner.

Swedish university libraries traditionally collect recreational readingmaterial only to support the teaching and research interests of theirinstitutions. However many university libraries hold a substantial yetunspecified collection of popular fiction. This thesis investigates theextent of these collections and examines academic librarians' viewsabout students' recreational reading in the academic context and theirattitudes towards the role of fiction and of readers' advisory inacademic libraries. The theoretical framework includes literature andresearch about the benefits of reading for pleasure, collections' rolesand readers' advisory strategies. The empirical material was gatheredthrough quantitative surveys sent to academic librarians in Sweden.The results show that academic librarians are positive about thebenefits of recreational reading for university students.