Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta må ni berätta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex.

Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid. Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

Detta examensarbete syftar till att undersöka de olika teknikerna som lämpar sig för attkommunicera med en dräneringspump. Behovet av att kunna kommunicera meddräneringspumpen är i dagsläget växande. Detta då det inuti dräneringspumparnabörjar finnas allt mer smart elektronik som övervakar pumpen men ännu ingen klarlösning för hur denna smarta elektronik ska kunna nå ut med sin data. I dag måstedräneringspumparna öppnas upp för att data som den smarta elektroniken samlat inskall kunna läsas ur. Att öppna dräneringspumpen tar tid och packningar måsterengöras eller bytas p.g.a.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ?Information Overload?, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon.

Sekretessbelagd.

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet.

Är det möjligt att förlita sig på att de smarta mobiler som utnyttjar operativsystem bestående av Android, iOS eller Windows Phone, håller informationen skyddad från spridning om enheten blir stulen eller förläggs? Det här arbetet innefattar undersökandet av medföljande krypteringar för skydd av filer och dess innehåll på ett antal smarta mobiler som kör något av operativsystemen Android, iOS eller Windows Phone.En undersökning där resultatet blev att samtliga testade system är tämligen säkra utifall rätt förutsättningar finns tillhands, samt att mest varaktigast krypteringsalgoritmer innehas av Windows Phone i form av algoritmerna HMACSHA1 och HMACSHA256..

The number of smartphones are constantly increasing, 2010 approximately 200 million unitswere sold globally and the figure is predicted to increase to 1 billion in 2016. The increased useof smartphones also carries many risks, for example many smartphones are connected to theInternet. This is a possible way for hackers to gain access to user devices. Smartphones are wellrepresented in research on its safety, while research on its use and users? awareness often leavesmore to be desired.

In this Bachelor Thesis (20 p.), we present the history and development of "Intelligent Houses", and most important- explore some of the future possibilities in this area. The project has been carried out through an interdisciplinary cooperation between three different educations at the Blekinge Institute of Technology. By conducting a dialogue with various actors with different professions, we have been trying to identify needs within the concept of "Intelligent Houses", were the end user is not only the tenant or homeowner. Through Participatory Design methods, such as a Future Workshop, we have brought the users together to discuss their own and each others needs and hindrances in their respective work practice, and how intelligent house technology could improve their work conditions. We have also been testing a highly sophisticated CO/CO2/Moisture/Temperature/Enthalpy multi-sensor & controller, originally developed for regulating indoor climate systems.

Konceptet Smarttv är väldigt nytt. Detta är något de flesta företag vill utnyttja sig av, för att utvidga deras arbetsområde. Vi fick uppdrag av söktjänstbolaget Eniro att ta fram en Smarttvapplikation, så att användare enkelt skall kunna utnyttja deras tjänster på ett smidigt sätt. Arbetet var avsett för att ge läsare inblick över den Smarta Tv världen, samt dela med sig av de erfarenheter vi har fått under arbetets gång. Denna rapport riktar sig huvudsakligen mot utvecklare och personer som har någorlunda teknisk bakgrund.

Företag behöver information om kundpreferenser för att kunna bedriva produktutveckling. Denna studie syftar till att undersöka hur konsumentgruppen svenska studenter upplever känslan av olika textilmaterial samt vilken miljöpåverkan de tror att råvaruframställningen till olika textilmaterial har. Studien utfördes i form av ett taktilt test där 30 försökspersoner jämförde känslan hos 8 olika textilier. Fem av dessa textilier fanns i fyra olika tvättningsgrader. Under testet fick personer-na sortera in proverna i grupper efter liknande egenskaper samt ge dessa grupper en komfort-poäng samt adjektiv som de tyckte beskrev känslan i gruppen.

Syftet med arbetet är att konstruera en vardaglig jacka som fungerar oavsett väder, genom att undersöka krav och behov, kartlägga tillgängliga metoder, samt möjligheter att enbart använda ytbehandling som regnskydd. Kraven ställs genom att studera litteratur, samt genom en enkätundersökning. Metoderna att uppnå vattentäta textilier kategoriseras i tre grupper; mikroporösa beläggningar och laminat, hydrofila beläggningar och laminat och väldigt tätvävt material. Dess egenskaper presenteras i rapporten, framförallt tätvävt material som visade sig vara det mest passande material för jackans syfte. Möjligheten att uppnå tillräcklig vattentäthet med enbart ytbehandling testades genom att behandla olika bomullstyger, med ytbehandlingar av olika substanser.