Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa textilier av hög kvalitet i små upplagor utan begränsningar vad gäller rapportstorlek och färgantal. Jag kan producera hållbara och praktiska textilier med en handgjord känsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger också stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete.

Textilåtervinning är mycket aktuellt, främst för syntetiska fibrer då dess framställning påverkar miljön i hög grad. Dessutom utvinns de ur petrokemisk källa som är en ändbar resurs. Återvinningsindustrin för textilier fungerar i dagsläget inte optimalt, vilket motiverar detta examensarbete. Återvunnen polyester, från PET-flaskor eller textilier har funnits i ca 10 år men nu börjar även återvunnen polyamid lanseras på marknaden. Denna rapport ger en överskådlig bild över textil- och polyamidåtervinning.

In this Bachelor Thesis (20 p.), we present the history and development of "Intelligent Houses", and most important- explore some of the future possibilities in this area. The project has been carried out through an interdisciplinary cooperation between three different educations at the Blekinge Institute of Technology. By conducting a dialogue with various actors with different professions, we have been trying to identify needs within the concept of "Intelligent Houses", were the end user is not only the tenant or homeowner. Through Participatory Design methods, such as a Future Workshop, we have brought the users together to discuss their own and each others needs and hindrances in their respective work practice, and how intelligent house technology could improve their work conditions. We have also been testing a highly sophisticated CO/CO2/Moisture/Temperature/Enthalpy multi-sensor & controller, originally developed for regulating indoor climate systems. Based on the needs we have found in our fieldwork, we have been looking at possibilities to make multi user solutions with the sensor..

Målet med detta examensarbete var att skapa ett program som ska detektera kanterna på brädor med en smart senor för att optimera fräslinjerna, vilket senare kommer att leda till minskat virkesspill. Men för att detta ska gå att göra krävs det att den smarta sensorn genomgår en kalibrering för att bl.a. omvandla mätpunkter till mm. I samband med kalibreringen behöver en utgångsposition bestämmas för att kunna säkerhetsställa att fräslinjerna hamnar rätt. Programmet ska även ha ett grafiskt användargränssnitt för att underlätta ändringar av inställningar och för att kunna beskåda brädan i en topografisk bild baserad på höjddata från den smarta sensorn.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Naturen inspirerar mig, i detta projekt jobbar jag med strukturen hos trädstammar och bark, och översätter det jag ser till vävda textiler. När jag befinner mig i naturen känner jag mig ofta lugn och kan koppla bort allt annat i min omgivning. Det lugnet vill jag återskapa och föra in i en rumslighet. I barkens olika strukturer såg jag intressanta varierande ytor som jag ville jobba med i textil. I mitt examensarbete har jag designat textilier med uppmätt akustiska egenskaper för offentlig miljö.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

De senaste åren har textil- och klädindustrin genomgått stora förändringar. Efter årsskiftet 2005/2006 avskaffades det så kallade ATC-avtalet, som innebar reglering av handel med textilier och kläder. Detta förväntades få stora konsekvenser på textil- och klädmarknaden då dessa varor kunde flöda fritt från bland annat en så stor textil- och klädexportör som Kina. Hotet från Kina gjorde att EU och USA återinförde kvoter på vissa textilier och kläder därifrån sommaren 2005. Detta har i sin tur fört med sig konsekvenser för klädföretagen.

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor.

För att minska en produkts brännbarhet tillsätts ofta flamskyddsmedel. De flesta flamskyddsmedel är färdigimpregnerade i produkter när de säljs. Det finns dock undantag och speciellt för den lösa inredningen som gardiner och möbler, är att det finns s.k. additiva flamskyddsmedel att efterbehandla med. Det finns i nuläget inga standardiserade sätt att prova och klassificera dessa medel på, utan all provning sker hos tillverkarna med rent kvalitativa metoder.

Piezoelektriska material används flitigt i olika sensorer då de kan generera en mätbar elektrisk signal vid tryck eller töjning. Arbetet utreder hur ett piezoelektriskt garn innehållandes Polyvinyldiflourid (PVDF) påverkas av faktorer som långvarig mekanisk deformation, fukt och värme. Fokus har legat på det piezoelektriska garnets egenskaper men projektet undersöker också hur integrering i tyg samt applicering i en textil produkt fungerar. Det piezoelektriska garnet har utsatts för ett stort antal tester. I de flesta tester har proverna utvärderats genom cyklisk deformation i en extensometer.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät.Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet.

Artikelns fokus ligger på smarta elnät och specifikt den distribuerade kontrollen av dem. Syftet med projektet var skapa hårdvaran och mjukvaran till ett distribuerat informations- och kontrollsystem för att kunna styra lasterna till en liten elnätsmodell, ICS byn (Industrial Information and Control Systems). Speciellt så skulle det undersökas om det var möjligt att skapa ett fungerande kontrollsystem med billiga kommersiella produkter, Raspberry Pi:s och Arduinos. Projektets resultat kommer sedan att användas för ett fortsatt utvecklingsarbete på ICS.För att skapa det distribuerade kontrollsystemet så användes JACK Intelligent Agents, en utvecklings miljö för multiagent system baserat åa Java. Rapporten tar upp de olika hårdvarukomponenterna Arduino, en mikrokontroller och Raspberry Pi, en linuxbaserad dator och transistorkretsarna som har byggts för att kunna driva de elektromekaniska brytarna i byn från Arduinon.

The need for a more efficient electrical grid has made the smart grid concept popular in recent years. The aims of this study are to identify the conditions in Sweden for implementing a smart grid and to analyse the opinions of stakeholders. One finding is that the large capacity of Sweden?s existing electrical grid decreases the immediate need for smart grid solutions. However, the rapid increase in wind power might push the development of a smart grid in the coming years.

Måste man synas för att vara någon? Om jag smälter in, finns jag då inte?I sagornas värld är allt tillåtet, allt är möjligt. I Avtryck utmanar jag mitt kollektionstänk och jag skapar en gränsöverskridande textilkollektion. Jag utformar textilier ämnade till tre olika produkter, ett plagg, ett möbeltyg och ett digitaltryck som en fond. Målet är att sammanföra produkterna och skapa en helhet.