Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Uppsatsen undersöker med en systematisk litteraturöversikt centrala teman inom ledarskapsforsk­ningen mellan åren 1940 och 2010. Finns det någon skillnad mellan äldre (1940-1999) och yngre ledarskapsforskning (2000-2010)? Vidare undersöks typ av artik­lar, var de är skrivna och av vem. Uppsatsens analys består av 2815 artiklar som har ordet ?leadership? i titeln, fo­kus var innehållet i titlarna.

Bakgrunden till detta arbete a?r att det saknas riktlinjer fra?n den tekniska avdelningen na?r va?rdavdelningar pa? Astrid Lindgrens barnsjukhus skall ko?pa in infusionspumpar.Syftet med arbetet a?r att rekommendera ett antal pumpar vilka mo?ter de krav och o?nskema?l som sta?lls pa? dessa. Krav och o?nskema?l kommer framfo?rallt ifra?n sjuksko?terskorna men a?ven ifra?n rapportskrivarna.I resultatet presenteras sammanfattningar fra?n de intervjuer som ha?llits med sjuksko?terskor.I diskussionen kommenterar vi sjuksko?terskornas o?nskema?l och lyfter fram va?ra egna. Vi spekulerar a?ven om infusionspumpens framtid.I slutsatsen anges vilka pumpmodeller som ba?st mo?ter de krav och o?nskema?l som sta?llts pa? pumparna och varfo?r vi rekommenderar Brauns pumpar fo?re CareFusions. .

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Tidigare empirisk forskning förevisade samband mellan optimism och hälsa, likaså mellan self-efficacy och hälsa. Föreliggande undersöknings syfte var att utifrån könsskillnader mellan kvinnor och män undersöka hur op­timism och self-efficacy samverkar med deras självskattade hälsotillstånd. Deltagarna var 190 högskolestudenter, varav 113 kvinnor, i Mellansverige. Statis­tisk analys utfördes genom t-test, multipel linjär regressionsanalys och jämförelse mellan korrelationskoefficienter. Mätinstrumenten Life Orientation Test?Revised, General Health Questionnaire och General Self-efficacy Scale, samt ett påstående om fysisk hälsa användes.

Tidigare empirisk forskning förevisade samband mellan optimism och hälsa, likaså mellan self-efficacy och hälsa. Föreliggande undersöknings syfte var att utifrån könsskillnader mellan kvinnor och män undersöka hur op­timism och self-efficacy samverkar med deras självskattade hälsotillstånd. Deltagarna var 190 högskolestudenter, varav 113 kvinnor, i Mellansverige. Statis­tisk analys utfördes genom t-test, multipel linjär regressionsanalys och jämförelse mellan korrelationskoefficienter. Mätinstrumenten Life Orientation Test?Revised, General Health Questionnaire och General Self-efficacy Scale, samt ett påstående om fysisk hälsa användes.