Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Generalklausulen ska vara tillämplig inom hela förmögenhetsrätten, vilket talar för att det således inte bör vara ett bekymmer att tillämpa den vid ett befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrätten. Detta är dock inte solklart med tanke på att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rättshandling som företagits av bo- lagsföreträdare eller särskild firmatecknare där denne genom rättshandlingen överskrider sin befogenhet. Bolaget blir härvid bunden av rättshandlingen såvida bolaget självt inte kan påvisa att tredje man varit i ond tro.

Mitt exemanesarbete besta?r av ett antal la?tar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Ma?let med musikproduktionerna har varit att, under ra?dande fo?rutsa?ttningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att bero?ra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus pa? att underso?ka hur resultatet har pa?verkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och a?r framfo?rallt nyfiken pa? hur maskingenererat tempo, som i texten kommer bena?mnas som click eller clicktrack, pa?verkar slutresultatet av en musikproduktion.I tva? av mina produktioner har jag jobbat med tempo pa? flera olika sa?tt.

I den svenska vårdpraxisen ses föräldrar som en grupp individer som är med sitt sjuka barn på sjukhuset. Det finns forskning som visar att föräldrar vill vara delaktiga i vården av sina barn samt att de har förväntningar på vårdmötet. Syfte med detta arbete är att belysa föräldrars upplevelser när deras barn vårdas på sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att föräldrarna vill vara delaktiga i vården av sitt barn, samtidigt som det finns för-väntningar på föräldrarna att medverka.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka utvecklingsmöjligheter för använ-dande av enkäter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjälp av en enkät som innehåller ett antal frågor kring användningsom-råden för enkäter och formulering av enkätfrågor till elever. Enkäten har besvarats av ett antal lärare i grundskolan och på gymnasiet. Lärarna anger att enkäter kan använ-das för att ta reda på elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gäller formulering av enkätfrågor beskriver lärarna i denna studie tre värden som man bör ta hansyn till, nämligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frå-gorna berör, d.v.s.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.