Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det.

Snatteri är det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonåren och kan i tidig ålder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envärlden stöter man ofta på obekräftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillägna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, är att ta reda på hur det kan se ut med tan-ke på dessa frågor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Bakgrund: Hastighetsöverträdelser på de svenska vägarna är ett underskattat problem som i hög grad påverkar folkhälsan. Fortkörning är idag ett socialt accepterat fenomen. Samhället premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med så mycket som möjligt på kortast möjliga tid, både privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna överväger nackdelarna.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.