Syftet med följande arbete Àr att beskriva vad familjeklass Àr samt att studera om familjeklass Àr ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som vÀljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, förÀldrar och pedagoger. Jag kommer Àven att studera vilka farhÄgor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven fÄr av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förÀlder och pedagog.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 2 ser pÄ tal- och skriftsprÄk som verktyg i lÀrandet. Jag har genomfört Ätta elevintervjuer och tvÄ lÀrarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lÀrarna ser pÄ tal- och skriftsprÄket som ett viktigt verktyg i lÀrandet. De Àr medvetna om hur viktiga de sprÄkliga kompetenserna Àr och arbetar aktivt med att utveckla elevernas sprÄkliga förmÄgor. Elevernas syn pÄ tal- och skriftsprÄkets betydelse i lÀrandet stÀmmer dock inte helt överens med lÀrarnas.

Som blivande lÀrare har jag en mÄlsÀttning om att kunna se och möta varje elev som en unik mÀnniska och förstÄ hur det Àr att vara elev. Vad jag vill Ästadkomma i denna uppsats, Àr att hitta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt som hjÀlper mig i mitt förhÄllningssÀtt gentemot alla elever. Mitt syfte Àr att hitta en teori med vars verktyg jag i större utstrÀckning kan se hela individen i ett sammanhang och genom detta pÄ ett bÀttre sÀtt möta, bemöta, förstÄ och stödja enskilda elever i skolan. Med hjÀlp av teorins verktyg gör jag en fallstudieanalys för att visa erfarenheternas pÄverkan pÄ den mÀnskliga utvecklingen och hur detta i sin tur kan pÄverka eleven i skolan. PÄverkan frÄn skolan gÄr i sin tur tillbaka till individen.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

Syftet med denna studie har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger beskriver och förstÄr konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som bestÄr av olika perspektiv pÄ konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet anvÀnds för att lÀrande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag frÄn en kvalitativ ansats dÀr Àven den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade pÄ att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lÀrorika, vilket Àr i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier pÄverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fÄtt chansen att diskutera frÄgor kring sociala mediers pÄverkan pÄ sÄvÀl, beteenden och delaktighet, som sjÀlvbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att fÄ konsekvenser pÄ ungdomarnas sjÀlvbild och interaktion. FrÀmst dÄ fokus hamnat pÄ att via sociala medier förmedla och upprÀtthÄlla bilden av sig sjÀlv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och Ängestladdat, den negativa pÄverkan Àr dock bara en sida och de sociala medierna framstÄr som viktiga arenor i ungdomars liv..

ABSTRACTTitle:The town's largest employers, is there a need to exchange?Level:Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor:Emmelie Eriksson, Malin StrömSupervisor:Lars EkstrandDate:2012 ? JuneAim:?Gain a deeper understanding of the topic corporate culture?Get an understanding as to how corporate culture influences the daily operations?Possibly be able to help with any concrete to help the investigated company toimprove its corporate cultureMethod:Data collected through both quantitative and qualitative surveys in the form of aquestionnaire answered by 71 people, three interviews with the employees with leading rolesat the investigated company and an observation. The material is analyzed with a hermeneuticsapproach, which means that we have assumed facts and then built our work on trying to findan understanding and to draw our own conclusions based on the perspective that we found.Result & Conclusions:The results of this study show that the company needs to work on itscorporate culture. We have found a few points we would like to improve in the company weexamined. We believe that it is the company's reputation and it begins already in thecompany's own recruitment process it is the main finding from our study.Suggestions for future research:Interesting would be to seek employment with thecompany you want to investigate to see how the whole recruitment process goes on toperform deeper analysis, another idea would be to ask the employees that enjoy to work thereagainst those who does not enjoy to work at the company to find the basic building blocks ofcorporate culture to this particular company.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svÄrigheter. Vi avser Àven att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar pÄ syftet samt vÄra frÄgestÀllningar: Vad anser specialpedagoger Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med förÀldrarna till Àr av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsÀttningar för eleverna.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.